Tryggheten ökar och brottsligheten minskar i Seved/Södra Sofielund, ett område som har bedömts som särskilt utsatt.
Den positiva utvecklingen visar brottsstatistik, återkommande trygghetsmätningar samt intervjuer med boende, näringsidkare, fastighetsägare och poliser som verkar i området.
Kriminologer från Malmö universitet har sammanställt en rapport om brottsförebyggande- och trygghetsskapande åtgärder i Seved/Södra Sofielund, med fokus på kamerabevakningen i området. Rapporten visar att området har förändrats positivt till följd av olika insatser i samverkan mellan privata och offentliga aktörer.
– Det är märkbara förändringar. Samverkansmodellen med Fastighetsägare Sofielund är en framgångsfaktor. Idag räknas södra Sofielund som ett av 23 särskilt utsatta områden i landet men med stöd av den positiva utvecklingen och effekterna av kamerabevakningen räknar vi med att kunna strykas från listan om ett år, säger Hjalmar Falck, Malmö stads utvecklingssamordnare för Sofielund och verksamhetsledare i Fastighetsägare BID Sofielund.
Minskad narkotikahandel och färre våldsbrott
Områdets främsta brottsproblematik är den öppna hanteringen och försäljningen av narkotika. Det har också pågått grova våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar och vissa stråk har varit särskilt drabbade av skadegörelse.
– Resultaten från vår studie visar på att den öppna narkotikahandeln delvis försvunnit från gatorna och det ser ut som om även våldsbrottsligheten minskat något. Parallellt med detta ser vi tendenser till att tryggheten i området ökat, säger docent Anna-Karin Ivert från Malmö universitet som skrivit rapporten tillsammans med doktorand Karl Kronkvist.
Både kameror och andra insatser behövs
Seved/Södra Sofielund var första bostadsområde i Sverige där polisen fick tillåtelse att utföra kamerabevakning dygnet runt. Året var 2015 och nu finns fem kameror på plats.
Parallellt med kamerabevakningen sker andra brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser. Det handlar om ökad polisiär närvaro, punktinsatser mot kända kriminella, minskad biltrafik, städpatruller och klottersanering, förbättrad belysning, planteringar och kulturella aktiviteter. Utgångsläget är samverkan för ett långsiktigt förändringsarbete mellan polis, Malmö stad, räddningstjänsten och fastighetsägare i området.
Även om narkotikabrottsligheten har dämpats är det många som vittnar om att den inte har försvunnit från området och att det kvarstår flera utmaningar.
– Innan var det mer gäng som stod mer öppet och synligt och enbart med sin närvaro hotade, det tycker jag inte de gör på samma sätt nu. De har inte försvunnit men de har krupit undan. De är inte lika synliga längre och att allmänheten inte märker av dem på samma sätt gör att det upplevs tryggare, säger en av de boende i rapporten.
Kameror viktigt redskap för polisen
För polisen är kamerorna ett viktigt redskap i det dagliga arbetet, både operativt på plats och i utredningsarbetet. Kamerorna bidrar också till ökad trygghet för de poliser som jobbar i området.
– Vi ser tydliga förändringar. Kriminaliteten har minskat och vi ser ingen återväxt i kriminalitet. Vår arbetsmiljö har blivit bättre tack vare kamerorna som kan styras från våra bilar. Vi håller på att återskapa tryggheten i området men vi måste ha uthållighet, säger Andy Roberts, chef för lokalpolisområde Malmö Norr som tidigare har jobbat i området under många år.
Samverkan är en framgångsfaktor
De som bor och verkar i Seved/Södra Sofielund är överens om att det är flera faktorer och flera aktörers arbete som bidrar till den positiva förändringen. Och att utvecklingen framåt ska fortsätta i samma anda.
– Inom några år kommer Sofielund att få ett par hundra nya bostäder. Flera fastighetsägare samverkar för att skapa konst- och kulturplatser samt bidrar med visionsplaner för industriområdet. Vi ska även utveckla konceptet med städpatrull och trygghetscertifiering av bostäder, säger Hjalmar Falck.
Ny kamerabevakningslag 2018
Under 2018 fick Sverige en ny kamerabevakningslag som gör det lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser. Polisen har numera rätt att sätta upp kameror upp till 90 dagar utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet. Om de vill ha kvar kamerorna därefter måste de söka tillstånd hos Datainspektionen.
Kamerorna har monterats så att de inte kan filma in i folks bostäder och offentliga byggnader. Det är bara vissa poliser som har behörighet att följa det kamerorna filmar i realtid och det inspelade materialet raderas efter två månader.
En undersökning av Lunds universitet visar att 90 procent av svenska befolkningen är positiva till säkerhetskameror på gator och torg.
