Barnahus Västmanland: Två år med ny arbetsmodell

Ett av barnen som besökt Barnahus Västmanland är en 10-årig flicka som varit med om en incident på väg hem från skolan.

– Min dotter var nervös och orolig innan besöket på Barnahus, berättar mamma Ulrika. Hon ville absolut inte prata med någon och kände sig otrygg.

Men väl på plats försvann nervositeten.

– Vi fick gå in och sätta oss i ett rum och prata. Det var en så lugn och trevlig miljö att det inte alls kändes läskigt eller hotfullt för mitt barn. Det kändes inte som att komma till polisen. De visade oss rummet där min dotter skulle förhöras och vi fick även träffa hennes juridiska ombud.

– Min dotter pratade efteråt om polisen som hade förhört henne. Hon berättade att hon hade varit snäll och pratat på ett bra sätt och att de hade skrattat ihop.

Under tiden dottern blev förhörd fick Ulrika möjlighet att ställa frågor till en av samordnarna på Barnahus som beskrev processen och vad som skulle hända härnäst. Ganska snabbt fick dottern tid för att träffa en psykolog.

– Vi var på ett möte och det kändes jättebra, säger Ulrika. De öppnade också upp för möjligheten att komma tillbaka med min dotter om vi kände behovet. Från början till slut blev vi proffsigt bemötta på Barnahus!

Ett nytt koncept

Lotten Eriksson, barnutredare på polisen i Västmanland, och Ylva Noritis från socialtjänsten är samordnare på Barnahus Västmanland. För några år sedan kulminerade arbetsbelastningen på Barnahus. Förhören avlöste varandra, det blev helt enkelt för mycket enligt Lotten.

– Vi hade en sittning med åklagare där vi funderade vad vi kan göra annorlunda för att det ska bli bra, berättar hon. För att bli effektivare behövde vi en bättre struktur i arbetet och en idé var att låta arbetet bygga på olika funktioner så som kringförhörsgrupp och koordinator för planeringen i ärendet.

Konsultation, kringförhör och samråd

Majoriteten av polisanmälningarna kommer från socialtjänsten. Rutinen är att socialtjänsten alltid ska ringa till samordnarna på Barnahus när ett ärende inkommer gällande barn som misstänks vara utsatt för våld i nära relation och/eller sexualbrott. Konsultationen syftar till att vara ett stöd till socialtjänsten i deras bedömning huruvida en polisanmälan är till barnets bästa utifrån omständigheterna i ärendet. Om en polisanmälan görs så aktualiseras ärendet in till nästkommande samråd på Barnahus. Dessa hålls två dagar i veckan, måndag och torsdag.

Innan samrådet hörs anmälaren och andra personer runt barnet för att bygga upp ärendet och för att få in så mycket information som möjligt.

I samrådet deltar socialtjänst, barnutredare och koordinator från polisen, åklagare, representanter från BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) samt barnläkare. Högst fyra ärenden tas upp och för varje ärende är tjugo minuter avsatta. Samrådet genomförs med barnets bästa i fokus.

– Vi har en checklista som vi arbetar efter, berättar Lotten. Samrådet börjar med att antingen polisen eller socialtjänsten föredrar ärendet. Sedan reder vi bland annat ut vem som ska företräda barnet. Eftersom föräldrarna ofta är misstänkta förordnas i många fall en särskild företrädare som representerar barnet i förundersökningen.

– Men vi diskuterar även många andra frågor, tillägger Ylva. Har det gjorts en läkarundersökning och vad visade den? Finns det annars behov av en undersökning? Har socialtjänsten haft kontakt med familjen tidigare? Är barnet i behov av krisstöd? När kan barnet förhöras?

Förhör med barn och misstänkta

Barnförhöret är av högsta prioritet och målet är att barnet ska förhöras inom tio dagar. Dagarna efter samrådet finns det fasta tider som är reserverade för just barnförhör.

– Det är viktigt att agera snabbt och att de misstänkta inte känner till planeringen i ärendet, förklarar Lotten. Vi vill få barnen till Barnahus opåverkade utan att de blivit hotade eller skrämda.

Målet är att förhöra den misstänkte samma dag som barnet. Efter barnförhöret ger åklagaren ett nytt direktiv. Den misstänkte ska då ringas in eller hämtas in till förhör.

Efter förhören kallas familjen vanligtvis till ett möte med socialtjänsten.

– De måste undersöka om barnet kan återvända hem eller inte samt vilket stöd familjen behöver, förklarar Ylva. Eftersom förhören redan hållits kan socialtjänstens handläggare vara öppna och delge föräldrarna information.

Krisstöd och traumabedömning

Utgångspunkten är att inget barn ska lämnas utan stöd efter att det blivit förhört. En ”avslöjandekris” uppstår och det kan innebära en hög stress i familjen. I Västerås har socialtjänsten ett krisstödsteam för barnet och familjen som kommer hem till familjen samma dag. Även dagen efter finns krisstödsteamet där för familjen. Bland annat går man igenom strategier för hur föräldrarna bör agera utifrån vad som är bäst för barnet i den situation som råder. I de mindre kommunerna finns personal från öppenvården eller myndigheten med som stöd på ett liknande sätt.

– I de fall där det bedöms lämpligt och nödvändigt gör psykolog från BUP en traumabedömning, berättar Ylva. De kan genomföra ett till fem samtal inom ramen för bedömning och kortare behandlingsinsatser. De samtalen hålls här på Barnahus.

Två år med den nya arbetsmodellen

Två år har gått sedan Barnahus införde den nya arbetsmodellen, ”Västeråsmodellen”. Både Lotten och Ylva tycker att arbetet nu är strukturerat och effektivt och barnets flöde genom Barnahus fungerar mycket bra. Arbetsmodellen har väckt nyfikenhet i landet och flera andra Barnahus är intresserade av att arbeta på ett liknande sätt.

– Arbetet på Barnahus Västmanland är prioriterat av alla samverkande parter, säger Lotten. Med den nya modellen får barnet en skyndsam och bättre väg genom Barnahus och barnets bästa är i fokus under hela processen. Vår förhoppning är att den nya metoden leder till högre lagföring. Nu har det gått ungefär två år och det vi ser är att antal redovisade ärenden till åklagare hittills ökat med 2 % per år.