I veckan genomförs krisövningen Barents Rescue i Kiruna. Som en del i övningen genomförs en av Europas största övningar inom katastrofofferidentifiering (Disaster Victim Identification, DVI). Cirka 170 poliser från hela Norden deltar.
När det inträffar en större olycka eller en annan händelse med många omkomna, ansvarar polisen för identifieringen. Detta görs genom att samla in uppgifter om de omkomna från bland annat anhöriga, samt genom en undersökning av kropparna. Resultaten jämförs sedan för att slutgiltigt kunna fastställa identiteten. Under övningen i Kiruna kommer man att genomföra en fullskalig DVI-övning, vilket innebär att man övar alla delarna i identifieringsarbetet.
– Det är positivt att vi kan öva hela identifieringsprocessen i en enda övning. Det kommer att ge en bra bild av hur arbetet flyter på, samt var vi kan hitta utvecklingsåtgärder, berättar Urban Johansson, övningsledare DVI, Barents Rescue 2019.
Poliser från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island deltar. Övningen kommer också att följas av representanter från Interpol samt från DVI i Tyskland, Schweiz och Belgien.
– Inom DVI-området arbetar vi ofta över nationsgränserna och stöttar varandra. Därför är det mycket värdefullt att vi också kan öva tillsammans, och vara med och observera varandras övningar, säger Urban Johansson.
Förstärkningscontainer för ökad förmåga
I samband med övningen i Kiruna kommer man att för första gången använda en så kallad förstärkningscontainer. Containern är en del av en regional förstärkningsresurs inom DVI och ger en förstärkt förmåga för polisen att verka i fält samt att kunna hantera exempelvis kontaminerade kroppar.
– Containern innehåller en utrustningsdepå som möjliggör att polisen kan verka i fält med förstärkt förmåga. I containern ingår fyra tält som ger ca 200 kvadratmeter yta att använda som till exempel stabs- och ledningsplats, personalutrymmen eller som mobilt bårhus och undersökningsplats för DVI-verksamheten, berättar Lars Bröms, övningsledare DVI, Barents Rescue 2019.
Containern har tagits fram i nära samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och deras experter på området. Det innebär att utrustningen är kompatibel med MSB:s förstärkningscontainers.
Efter Barents Rescue-övningen kommer containern att placeras i polisregion Nord (preliminärt i Umeå) för att kunna täcka regionens behov.
Många figuranter som spelar omkomna och anhöriga
För att skapa en så verklighetstrogen övning som möjligt kommer polisen att använda sig av ett stort antal figuranter som spelar omkomna och anhöriga. Figuranterna kommer i huvudsak från skolor och föreningar i Kiruna.
– Att vi har valt att använda oss av ett stort antal figuranter beror på att vi vill skapa en så verklighetstrogen övning som möjligt. Jag hoppas också att de som är med som figuranter får en spännande och rolig dag, avslutar Lars Bröms.
Så går identifieringsarbetet till
Katastrofregister upprättas
Vid en större olycka inom Sverige är det många anhöriga som ringer polisen. En första åtgärd är att polisen aktiverar ett särskilt knappval på sitt telefonnummer 114 14. Då kopplas den som ringer direkt till särskilda operatörer som tar emot och registrerar uppgifter om saknade personer, detta kallas katastrofregistrering. En lista med de som saknas sammanställs och ligger sedan till grund för identifieringsarbetet.
Information om de drabbade tas fram
Polisen kontaktar anhöriga och vårdgivare för att samla in underlag (fingeravtryck, patientjournaler, signalement med mera) som kan hjälpa till att identifiera den omkomne. Detta kallas ante mortem-uppgifter.
Polisen undersöker också kropparna från de avlidna personerna och dokumenterar motsvarande uppgifter, detta kallas post mortem-uppgifter.
Sedan jämförs ante mortem- och post mortem-uppgifterna för att kunna fastställa den slutgiltiga identifieringen.
