Hoppa till innehåll
Hem » Forskning ska ge rättsväsendet kunskap för att utreda och förebygga strypvåld

Forskning ska ge rättsväsendet kunskap för att utreda och förebygga strypvåld

Kvinna i polisuniform

Anna Jinghede Sundwall, kriminaltekniker och våldsforskare i polisregion Bergslagen

Strypning antas vara utbrett vid våld i nära relationer och det är en riskfaktor för dödligt våld. Strypning är också det näst vanligaste tillvägagångssättet när en kvinna utsätts för dödligt partnervåld.

Trots det brister kunskaperna om våldstypen, inom såväl vården som rättsväsendet. Nu ska kunskapen höjas för att förebygga och förhindra grovt våld i nära relation. 

I början av mars fick Rättsmedicinalverket (RMV) i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa befintlig kunskap om strypvåld – även i sexuella sammanhang. I uppdraget ingår också att RMV ska bidra till att höja kunskapen om strypvåld; internt RMV och hos myndigheterna inom rättsväsendet. Senast 3 mars 2025 ska RMV redovisa uppdraget till Regeringskansliet.  

Med ökad kunskap hos polis och åklagare förväntas kvaliteten höjas i förundersökningar som innehåller strypvåld. Möjligheterna att bedöma strypning i ett rättsligt sammanhang ska öka och därmed också förutsättningar att utreda och lagföra våldsbrott med inslag av strypning. 

Kartläggning av skador och symptom

Anna Jinghede Sundwall, kriminaltekniker och våldsforskare i polisregion Bergslagen, ingår som projektmedlem i uppdraget. Anna kommer att bedriva forskning för att kartlägga skador och symptom orsakade av strypvåld. Underlaget för forskningen utgörs av ärenden där strypvåld förekommit; både med dödlig utgång och icke-dödlig utgång.

– Vid icke-dödligt strypvåld är symptomen många gånger subtila och yttre tecken kan helt saknas, förklarar Anna. Det är inte ens säkert att den våldsutsatta söker vård och om vård söks är det inte säkert att man anser att fördjupade utredningsåtgärder är motiverade.

Trots avsaknad av tecken och symptom på strypning kan allvarliga skador föreligga eller uppkomma de efterföljande timmarna eller dagarna; skador som till och med kan leda till döden.

Även när utgången är dödlig kan synliga tecken på strypning saknas.

– Det är ofta först när man genomför en obduktion och noggrant kan undersöka kroppens inre som man kan upptäcka att strypning är dödsorsaken, berättar Anna. Min förhoppning är att min forskning ska kunna ge både polis och åklagare värdefull kunskap om vad man ska söka efter, på brottsplatsen och på den våldsutsatta, för att kunna bevisa att strypvåld utövats.

Dödligt partnervåld

Regeringsuppdraget

Kontakt

För intervjuförfrågningar eller ytterligare information om regeringsuppdraget, kontakta Anna Jinghede Sundwall på anna.jinghede@polisen.se.

Dela gärna detta inlägg:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Blåljus Värmland. Polis och SOS.