Hoppa till innehåll
Hem » Ökat kriminaltekniskt fokus vid brott i nära relation

Ökat kriminaltekniskt fokus vid brott i nära relation

En brottsplats utan uppenbara tecken på strid och våld. Ett brottsoffer utan synliga skador. Ett vanligt scenario vid brott i nära relation. Här finns inget för kriminaltekniker att hämta. Eller?

I maj 2021 startade ett tvärfunktionellt uppdrag i polisregion Bergslagen med syftet att öka kunskapen om vad kriminaltekniker kan göra vid brott i nära relation – och att öka nyttjandet av kriminaltekniker vid dessa brott.

Det är sällsynt att kriminaltekniker kallas till en brottsplats vid våld i nära relation – om inte utgången är dödlig. Detta trots att det icke-dödliga våldet många gånger har samma karaktär som det dödliga, och förutsättningarna att hitta spår därmed är likvärdiga.

– När vi kommer till en brottsplats behöver vi vidga vår vy – inte begränsa oss till vad vi förväntar oss att hitta, säger Anna Jinghede Sundwall som är kriminaltekniker i polisregion Bergslagen och doktorand inom våldsforskning. För vad är egentligen tecken på våld? Det behöver inte vara stökigt och blodigt på en brottsplats där grovt våld utövats. Strypningsvåld är till exempel mycket vanligt vid mäns våld mot kvinnor. Det är en mycket grov typ av våld som sällan orsakar synliga, yttre skador utan kanske bara små, små blödningar i halsen, i och runt ögonen eller i munslemhinnan. För att hitta de tecknen, och styrka våldet, måste man veta var man ska söka och vilka frågor man ska ställa. Det händer också mycket i kroppen när man utsätts för strypningsvåld och det kan vi ibland se spår efter på brottsplatsen.

När parterna har en relation, och kanske även delar bostad, finns både dna och andra spår från gärningspersonen naturligt; både i bostaden och på offret. Parternas utsagor av vad som hänt går dessutom ofta isär. Med hjälp av spår eller skador i bostaden, på parterna eller på föremål kan kriminalteknikerna styrka eller avfärda utsagor om vad som hänt och hur spår och skador har uppkommit. Även första patrull på plats kan utföra viktig bevissäkring. Det här är mycket värdefullt underlag vid en eventuell rättegång.

Obligatorisk utbildning och konsultation med kriminaltekniker

Arbetsgruppen som jobbar med uppdraget i Bergslagen består av medarbetare från hela utredningskedjan; personal från regionledningscentralen, yttre befäl, förundersökningsledare, utredare och kriminaltekniker. Arbetsgruppen har gemensamt jobbat fram stödmaterial i form av checklistor för jourförundersökningsledare och yttre befäl och en uppsättning frågor för operatörer vid regionledningscentralen att använda i samtal med inringare. Allt för att säkra att kriminalteknisk kompetens nyttjas oftare och att den tekniska bevisningen stärks.  

Anna Jinghede Sundwall, har tagit fram en utbildning där hon beskriver karaktäristikan för våld i nära relation och de kriminaltekniska möjligheter som finns vid dessa brott. Utbildningen är obligatorisk för samtlig personal i polisregionen som kommer i kontakt med brott i nära relation.

I februari i år beslutade regionledningen att förundersökningsledare alltid ska konsultera kriminaltekniker vid brott i nära relation för att avgöra vilka åtgärder som kan och ska vidtas för att säkra teknisk bevisning och dokumentera brottsplatsen och parterna. 


Dubbelt så många brottsplatsundersökningar

– Det har gått relativt kort tid sedan de nya arbetssätten började implementeras i verksamheten, så det är svårt att dra långtgående slutsatser än, säger Anna Hell som leder uppdraget och även jobbar som kriminaltekniker. Men visst ser vi en viss utveckling i rätt riktning. Innan regionledningen beslutade om obligatorisk konsultation fick vi aldrig några samtal vid brott i nära relation. Sedan mitten på februari får vi cirka två samtal i veckan. Det är fortfarande många ärenden som vi inte får kännedom om, men det är en klar förbättring!

Under 2019 inkom 837 ärenden av typen ”brott i nära relation” till polisregion Bergslagen. I 15 av dessa ärenden begärdes brottsplatsundersökning (cirka 1,8 procent av ärendena). Under första halvåret 2022 inkom 579 ärenden och 28 brottsplatsundersökningar begärdes (cirka 4,8 procent av ärendena); det vill säga nästan dubbelt så många som under hela 2019.

– Vi har inte gjort någon djupgående analys ännu, berättar Anna Hell, men när det gäller den här typen av ärenden har begäran om brottsplatsundersökning alltså ökat med drygt 260 procent. Det är fortfarande en väldigt låg andel, men ändå en indikation på att man oftare tänker kriminalteknisk platsundersökning än tidigare.

”Vi är på väg åt rätt håll”

Hittills har nästan 500 personer i polisregion Bergslagen genomgått den obligatoriska utbildningen och många fler kommer att gå utbildningen under hösten.

– De flesta som jobbar i ingripandeverksamheten i lokalpolisområde Örebro har gått utbildningen och jag upplever att det har blivit bättre med de nya arbetssätten, säger en av gruppcheferna i yttre tjänst i Örebro. Vi behöver dock fortsätta att påminna varandra om att konsultera tekniker; det glöms ofta bort fortfarande.

– Samarbetet mellan utredare och kriminaltekniker har blivit mycket bättre under 2022, berättar en utredningschef för brott i nära relation i Örebro. Medvetenheten har ökat i alla led och det faktum att kriminaltekniker konsulteras redan initialt i dessa ärenden gör att fler brottsplatsundersökningar utförs och det kvalitetssäkrar våra utredningar ytterligare.

En annan utredningschef fyller på:

– Nu är det lättare för oss att få med kriminalteknikerna. Vi vet vi ännu mer än tidigare varför det är så viktigt att ha med dem och att de kan hitta mer spår än vad vi kunde ana. Det här uppdraget har definitivt lyft upp brott i nära relation i ljuset. Vi som jobbar med ärendena vet att vi jobbar med grova brott, men vår känsla har varit att övriga organisationen inte sett brotten så. Nu känns det som att vi är på väg åt rätt håll.

Dela gärna detta inlägg:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Blåljus Värmland. Polis och SOS.