Under det senaste året har polisen satsat hårt på att få bukt med bedrägerivågen som sköljde över Sverige under 2018. Men även om antalet telefonbedrägerier, så kallad vishing, har minskat finns det fortfarande många som luras på sina pengar.
Bedragarna riktar gärna in sig på äldre personer och andra utsatta grupper.
– Vi har sett flera liknande fall där just äldre personer blivit måltavla för bedragare. Det kan handla om att man utger sig att ringa från banken, ett företag eller en myndighet. Bedragarna är väldigt skickliga i det sociala spelet och verkar så trovärdiga att de förmå andra att lämna ut kortuppgifter och koder eller logga in på sin bank, berättar Agneta Massaro, chef på Bedrägerigruppen i Västerås.
Ett ärende som Bedrägerigruppen hanterat på senare tid handlar om 101-årige Gunnar*, som utsatts för telefonbedrägeri.
Gunnar blev uppringt av en man som påstod sig ringa från bankens säkerhetsavdelning. Det hade skett en konstig överföring från ett av Gunnars konton hävdade han. Mannen verkade trovärdig och sa att han skulle hjälpa honom att korrigera betalningen. Han lyckades få Gunnar att logga in på sin internetbank vid flera tillfällen samt att swisha en stor summa pengar genom att få honom att tro att han ändrade betalningsgränsen för Swish.
– Sammanlagt handlar det om överföringar på närmare 200 000 kronor. Det är tragiskt när dessa äldre personer luras på sina besparingar, säger Agneta Massaro.
Även om äldre personer är en särskilt utsatt grupp finns risken att bli utsatt för IT-relaterade brott i alla samhällsgrupper.
– Det gäller att tänka efter vilka uppgifter man lämnar ut och hur man beter sig på nätet. Vi har haft fall där bedragare utgett sig för att vara till exempel trevliga förre detta soldater eller läkare som tar kontakt via sociala medier. Många av de som godkänner sådana förfrågningar drabbas senare av romansbedrägerier. Det är brottsligt att inleda en kärleksrelation med någon i syfte att lura personen på pengar, säger Agneta Massaro.
Under oktober månad leder polisen tillsammans med MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) en kampanj kring informationssäkerhet. Målet är att uppmärksamma vilka konsekvenser vårt beteende på internet kan ha och på så sätt minska risken att bli utsatt för brott.
Det allra vanligaste anmälda brottet bland bedrägerierna är kortbedrägerier utan fysiskt kort (cirka 40 %), så kallad CNP (card not present). Bedragaren har då i dessa fall fått tag i kortuppgifterna och gör olovliga köp med hjälp av dessa. I region Mitt har det anmälts 6241 CNP-brott under perioden januari till augusti 2019. Andra vanliga bedrägeribrott är identitetsbedrägerier såsom köp och lån i annans namn (1425 anmälda brott i region Mitt mellan januari och augusti 2019) och bedrägerier genom social manipulation, som till exempel ovan nämnda telefonbedrägerier (vishing) och romansbedrägerier.
En annan form av bedrägeri är dataintrång. Hittills i år har det anmälts drygt 6000 dataintrång i hela Sverige. Det kan handla om kapade Facebookkonton och olovliga registerslagningar men även större överbelastningsattacker mot kritisk infrastruktur.
Enligt en undersökning från Novus oroar sig närmare var tredje svensk (28 %) för att bli utsatt för IT-relaterad brottslighet. Nästan var femte (17 %) uppger att de redan har drabbats av sådan brottslighet och dessa oroar sig i högre utsträckning (38 %).
– Det finns en hel del man kan göra själv för att minska risken att utsättas för IT-relaterad brottslighet. Exempelvis ska du inte lämna ut ditt kortnummer eller personlig information, särskilt inte via internet eller telefon och aldrig skicka pengar till okända personer, avslutar Agneta Massaro.
*Namnet ändrat av sekretesskäl
