Förutsättningarna för att arbeta med folkhälsa skiljer sig åt mellan olika kommuner, regioner och länsstyrelser. Det visar en kartläggning som Folkhälsomyndigheten genomfört.
Det lokala och regionala självstyret ger möjligheter att forma folkhälsoarbetet utifrån lokala förutsättningar. Kartläggningen visar att folkhälsoarbetet i landet varierar stort inom allt från organisering, resurser, ledning och styrning, till förutsättningar för samverkan och kunskap hos politiker och tjänstepersoner.
Kunskapen om olikheterna är viktiga i myndighetens arbete med att samla, stödja och driva på för att det övergripande nationella folkhälsomålet ska uppnås till 2048.
– Det främjande och förebyggande arbetet för en god och jämlik hälsa ger vinster för såväl individ som samhälle. Arbetet behöver stärkas så att förutsättningarna inte skiljer sig åt beroende på var i landet man bor, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten.
I rapporten identifieras en rad behov och önskade stöd som kommuner, regioner och länsstyrelser vill se för att kunna arbeta mer systematiskt med ett generellt folkhälsoarbete. Bland annat efterfrågas processtöd, stödmaterial för prioriteringar samt en gemensam kunskapsbank där metodstöd och utbildningar finns samlade.
Om kartläggningen
Folkhälsomyndighetens kartläggning om folkhälsoarbete i Sverige bygger på enkätsvar från kommuner, regioner och länsstyrelser. Enkäterna har kompletterats med resultat från dialoger med regionala och lokala aktörer i länen.
Läs mer
Den nationella rapporten om folkhälsoarbetet i Sverige:
Det finns också 21 länsvisa rapporter med resultat från kartläggningen om hur folkhälsoarbetet ser ut på lokal och regional nivå:
