En av tio patienter på svenska sjukhus har minst en vårdrelaterad infektion och mer än var tredje patient har en pågående antibiotikabehandling. Arbetet med att förebygga infektionerna behöver intensifieras och följsamheten till rekommendationer för antibiotikabehandling behöver öka ytterligare.
Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) initierar så kallade punktprevalensmätningar vart femte år för att mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på akutsjukhus i EU/EEA länder. Mätningen i Sverige genomfördes perioden april-maj 2023, och har samordnats av Folkhälsomyndigheten. Samtliga 21 regioner har deltagit i mätningen som har genomförts vid 54 akutsjukhus.
De vanligaste vårdrelaterade infektionerna i mätningen var lunginflammation (pneumoni) eller nedre luftvägsinfektioner, infektioner efter operationer och urinvägsinfektioner. Var tredje patient i mätningen behandlades med antibiotika. Drygt hälften av dessa behandlingar skedde med så kallad bredspektrumantibiotika, som har effekt mot flera bakterietyper och som kan öka förekomsten av antibiotikaresistens i högre grad än så kallade smalspektrumantibiotika som har effekt på färre slags bakterier.
– Tidigare studier har visat att minst en tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna kan undvikas. Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens är nära sammanlänkade och därför behöver det förebyggande arbetet bli mer effektivt. Läkarna behöver också bli ännu bättre på att optimera antibiotikaanvändningen, säger Stephan Stenmark, utredare och infektionsläkare vid Folkhälsomyndigheten.
Alla sjukhus nådde inte upp till WHOs rekommendation för personalresurser för Vårdhygien, som stödjer arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Flera sjukhus nådde inte heller upp till Stramas mål för personalresurser i arbetet för en ansvarsfull användning av antibiotika. En tredjedel av sjukhusen hade dessutom en beläggningsgrad på över 100 procent.
– Förutom mänskligt lidande bidrar vårdrelaterade infektioner till antibiotikaresistens och en ökning av antalet vårddagar. Genom att förebygga infektionerna ökar man patientsäkerheten och minskar trycket på vårdplatser, säger Stephan Stenmark.
