Hoppa till innehåll
Hem » Europeiska Antibiotikadagen: Nya krafttag i arbetet mot antibiotikaresistens

Europeiska Antibiotikadagen: Nya krafttag i arbetet mot antibiotikaresistens

Den totala antibiotikaanvändningen hos människor i EU ska minska med totalt 20 procent fram till 2030. Det är ett av målen som EU:s medlemsstater gemensamt tagit fram för att minska antibiotikaresistensen – ett mål som också är fokus vid den årliga Europeiska antibiotikadagen.

På den Europeiska antibiotikadagen den 18 november uppmärksammas antibiotikaresistensen som ett allvarligt och växande hot mot människor, djur och miljö. I år ligger fokus på de gemensamma mål som EU:s medlemsstater antog i juni. Målen beskrivs i den så kallade rådsrekommendationen som syftar till att intensifiera arbetet med att minska användningen av antibiotika och bekämpa förekomsten av resistenta infektioner.

Krafttag mot antibiotikaanvändningen

Fram till 2030 ska förbrukningen av antibiotika för människor minska med totalt 20 procent i EU jämfört med 2019. För Sveriges del motsvarar detta en minskning med tre procent. Dessutom ska minst 65 procent av antibiotikaanvändningen vara så kallade smalspektrumantibiotika som inte bidrar till resistensutvecklingen i lika hög grad som bredspektrumantibiotika. Sedan slutet på 00-talet har antibiotikaförbrukningen gradvis minskat i Sverige, med en större nedgång under pandemin. Därefter har förbrukningen ökat något. Därmed är Sveriges del av målet för minskad antibiotikaförbrukning förhållandevis liten och bedöms kunna uppnås med fortsatta ansträngningar.

Upprätthålla arbetet

– Vi har sedan länge ett metodiskt och strategiskt arbete i Sverige som har hjälpt oss till det relativt goda läge som råder i Sverige idag vad gäller användning av antibiotika och förekomsten av antibiotikaresistenta infektioner, men det är ett arbete som vi hela tiden måste upprätthålla och utveckla för att bemöta den oroväckande utvecklingen vi ser generellt i världen, säger Andreas Sandgren, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Sverige har även uppnått målet med att minst 65 procent av antibiotikaanvändningen ska bestå av smalspektrumantibiotika. Även här krävs insatser för att behålla det goda läget. Brist på förstahandsval kan leda till att mer bredspektrumantibiotika används, vilket kan öka resistensutvecklingen.

Ambitiösa mål

I rådsrekommendationerna från EU finns även mål för minskning av resistensnivåer.

– Målen för att minska resistensnivåerna är ambitiösa. Det kommer att kräva breda ansträngningar som förutom minskad användning av bredspektrumantibiotika måste fokusera på att förebygga infektioner både inom vården och i samhället. Att enbart begränsa antibiotikaanvändningen kommer inte räcka för att nå målen för resistensnivåer till 2030, säger Olov Aspevall, överläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.

Antibiotikaresistensen i Europa

Över 670 000 människor i Europa uppskattas varje år få en antibiotikaresistent bakterieinfektion, och antibiotikaresistens uppskattas årligen orsaka fler än 33 000 dödsfall. Resistenta infektioner kostar enligt beräkningar sjukvården i Europa 1,1 miljarder Euro per år. Utöver gemensamma mål för antibiotikaförbrukning och resistensnivåer innehåller EU-rådsrekommendationerna riktlinjer för bland annat övervakning, smittskydd och vårdhygien, utbildning, forskning och internationellt samarbete.

I juni 2023 antogs EU:s nya rådsrekommendation för det framtida arbetet mot antibiotikaresistens.

Läs mer

EU:s nya rådsrekommendation:

Här finns information och kampanjmaterial om ECDC:s europeiska antibiotikadag:

Under den 18e till den 24e november uppmärksammas även Världs AMR veckan, mer information om veckan:

Alla kan bidra i arbetet mot antibiotikaresistens. Läs mer på:

Dela gärna detta inlägg:

Lämna ett svar

Sverige kris och beredskap