Idag uppmärksammar vi världsdagen för psykisk hälsa. Årligen dör omkring 1200 personer i Sverige av självmord och dagligen larmas polisen ut på suicidärenden och andra ärenden med koppling till psykisk ohälsa.
I Värmland har strax under 50 personer tagit sitt liv det senaste året. Nu vill sjukvården i region Värmland tillsammans med Värmlands polisområde i ett gemensamt projekt förhindra att fler personer begår självmord.
Projekt Suicidprevention Värmland (SPV) är ett projekt mellan sjukvården i region Värmland och Värmlands polisområde, som startades för ungefär ett år sedan, bland annat för att förhindra att fler suicid begås. En svår uppgift eftersom det finns många olika faktorer som till slut leder till att en person väljer att ta sitt liv.
Förhöjd risk hos närstående till personer som begått självmord
Inom sjukvården ser man att det finns en förhöjd risk för personer i närheten av den som begått självmord att också begå självmord i samband med detta. Det kan till exempel vara den person som är först på plats och hittar kroppen till den avlidne. Om det skulle vara exempelvis bästa vännen eller en bonusförälder som funnit kroppen finns inget direkt släktskap mellan personerna. Personer som inte har ett direkt släktskap med varandra är svåra för sjukvården att få fatt på eftersom de inte finns i någon journal eller register. För att dessa personer ska få ett så bra omhändertagande som möjligt och tas om hand ska projekt Suicidprevention Värmland hjälpa till att fånga upp dessa individer, och på så sätt förhoppningsvis förhindra att ytterligare personer avslutar sitt liv. Projektet går nämligen ut på att polisens utredare förser sjukvården i regionen med information om de suicid som skett.
– Vi tittar på ett dödsfall och ser om det är ett konstaterat eller misstänkt självmord. Därefter skickar vi över uppgifter till sjukvården om vilket ärende det är och vilka personer som vi kan behöva fånga upp. Vi brukar till exempel skriva vem det är som hittat personen. Informationen skickas, på ett rättssäkert sätt, till region Värmland som fördelar ut ärendet beroende på var den hör hemma. Så att rätt person inom sjukvården kan höra av sig till den eller de som berörs, berättar Ivan Sokolowski, utredare med ansvar för dödsfall och försvunna personer i Karlstads lokalpolisområde.
När en person hittas avliden måste man bli officiellt dödförklarad av en läkare. I samband med det ska distriktsläkaren i regionen meddela chefsläkarfunktionen men det missas ibland, vilket innebär att sjukvården idag inte känner till alla som tagit sitt liv.
– Det betyder två saker. Det ena är att vi inte har någon möjlighet att kontakta den avlidne personens närstående för att höra hur de mår och erbjuda stöd och det andra är att vi inte kan se om vården har gjort det den förväntas göra, berättar region Värmlands chefsläkare Jonas Niklasson.
För personer som har begått självmord gör sjukvården en så kallad vårdskadeutredning. Man ska besvara frågan: är det någonting som vården, före självmordet, hade kunnat göra annorlunda? I de flesta fall konstateras att vården har gjort det den skulle kunnat göra. Men ungefär 20 % av fallen kan brister i vården konstateras.
– Brister som vi kan lära oss av för att utveckla vården. Det vore bra om vi fick göra denna utredning på alla som begått självmord. Men det förutsätter att vi får kännedom om de här individerna, förklarar Jonas Niklasson.
Dödsfallsstatistiken är med andra ord inte tillförlitlig, utan den behöver förbättras för att kunna säkerställas. Även detta är en viktig del i projekt Suicidprevention Värmland.
För polisen finns idag två statistikkoder för avlidna som inte är brott: avliden utan misstanke om brott och självmord. Avliden utan misstanke om brott är allt som inte är självmord men ändå ett polisiärt ärende, oftast sjukdomsfall eller olyckshändelse. Det är inte ovanligt att självmord registreras som ”utan misstanke om brott” vilket gör att dödsfallsstatistiken inte är helt säker.
– Det kan låta omänskligt att prata om statistik i de fall en person begått självmord, men dödsfallsstatistiken handlar bland annat om möjligheten för sjukvården att hjälpa närstående till individer som tagit sitt liv, förklarar Ivan Sokolowski. Det är väldigt viktigt att den är korrekt och tillförlitlig, säger han.
För att den typen av dödsfall ska fångas upp har även trafikpolisen i Värmland utbildats som en del av projektet. Trafikpolisen är ofta först på plats vid dödsolyckor och utesluter eller bekräftar ett suicid.
Ett projekt där resultatet är svårt att mäta
Projekt Suicidprevention Värmland är ett projekt som inte är mätbart. Det går inte att mäta hur många personer som inte tar livet av sig och hur många av dessa som samhället i så fall har förhindrat.
– Men det som vi har sett är att statistiken har förbättrats, säger Ivan Sokolowski. Statistiken hos sjukvården visar på att fler dödsfall blir uppmärksammade som självmord. Och jag skulle nog säga att det även förbättrar statistiken för polisen, i och med att vi har det här projektet. Då uppmärksammar vi som jobbar med dödsfall också huruvida dödsfallen är registrerade som självmord eller inte. En bieffekt av att vi informerar sjukvården är alltså att statistiken i våra egna system också förbättrats här i Värmland, förklarar han.
