Riksrevisionen har nu publicerat sin granskningsrapport av det nationella smittskyddet. Rapporten är ett välkommet bidrag till det viktiga gemensamma lärande som vi behöver för att som samhälle stå bättre rustade inför nästa pandemi.
Riksrevisionen har granskat det nationella smittskyddet och presenterat sin rapport ”Det nationella smittskyddet – inte anpassat för en storskalig smittspridning”.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att det nationella smittskyddet bidrar till ett effektivt smittskydd i Sverige, och att det fungerar väl i ett normalläge. Riksrevisionen konstaterar också att smittskyddet behöver stärkas ytterligare, för att öka förmågan att hantera framtida utbrott av smitta och smittspridning som kan få allvarliga konsekvenser för samhället.
– Riksrevisionens granskning av smittskyddet är angelägen. Till exempel konstaterar Riksrevisionen, precis som vi gör på Folkhälsomyndigheten, att dagens smittskyddslagstiftning inte är anpassad för en pandemisituation eller till det globala sammanhang som vi lever i idag, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Riksrevisionen lyfter fler områden som behöver utvecklas ytterligare, till exempel system och data för övervakning.
Även Folkhälsomyndigheten har påtalat att hälsodata behöver bli mer tillgängliga, det är en förutsättning för en fortsatt utveckling av det kunskapsbaserade datadrivna folkhälsoarbetet och för en bättre smittskyddsberedskap.
Ansvaret för smittskyddet är delat i Sverige, ansvariga myndigheter behöver gemensamt arbeta för ett effektivt smittskydd.
– Vi kommer att ta del av Riksrevisionens rekommendationer till åtgärder för Folkhälsomyndighetens del, säger Karin Tegmark Wisell.
Riksrevisionen granskar enbart den statliga nivån. Rapporten lämnas till riksdagen för behandling. Regeringen ska sedan inom fyra månader lämna en skrivelse till riksdagen och redovisa vilka åtgärder de har vidtagit eller avser att vidta med anledning av Riksrevisionens granskning.
