- Ny nordisk rapport: Så kan stödet för ett barns 1 000 första dagar i livet förbättras

Projektet ”De första 1 000 dagarna i de nordiska länderna” startades av Island 2019, då landet var ordförande i Nordiska ministerrådet. Alla de fem nordiska länderna deltar, och Folkhälsomyndigheten representerar Sverige. Nu har den tredje och sista rapporten publicerats, och den innehåller förslag på insatser i de nordiska länderna som kan förbättra stödet för barn under de första 1 000 dagarna, eller två åren, i livet.

̶ Målet är att alla barn ska få förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor. Genom projektet har vi, i samarbete med de andra nordiska länderna, sammanställt kunskap om hur dessa förutsättningar kan stärkas, säger Anna Bessö, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Förslag på insatser i de nordiska länderna

I slutredovisningen till Nordiska ministerrådet föreslås länderna bland annat ge ökat erkännande till den betydelse de första levnadsåren har för hälsa senare i livet. Det kan ske genom att exempelvis se över att policys och handlingsplaner inkluderar ett fokus på den perioden av ett barns liv, och att stödja implementeringen av dem. Andra förslag är att ett mer omfattande stöd ska ges till föräldrarna de första två åren, i form av exempelvis insatser för att aktivt inkludera även den icke födande föräldern i stödet som ges. Länderna föreslås också främja forskning som ger ökad kunskap om vilken betydelse de första två åren har för barnets välbefinnande.

Det är viktigt att stödja en fortsatt kunskapsutveckling om de första
1 000 dagarna av livet, och att etablera fler samarbeten mellan de nordiska länderna. För majoriteten av de insatser och tester som erbjuds barn i denna ålder är kunskapen om deras effektivitet ännu oklar, eftersom det finns mycket få utvärderingar av målgruppen utförda i en nordisk kontext.

Projektet ”De första 1 000 dagarna i de nordiska länderna” kommer att avslutas med en konferens den 27 juni 2022.