Fyra av tio förare som dör i trafiken har alkohol eller narkotika i kroppen. Bland dessa har många tidigare varit misstänkta för drograttfylleri. Det visar en studie som Rättsmedicinalverket gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Alkohol och narkotika påverkar körförmågan negativt. Rättsmedicinalverket har på uppdrag av Folkhälsomyndigheten analyserat data från rättsmedicinska obduktioner och rättskemiska analyser bland de individer som omkommit i motortrafikolyckor mellan 2012 och 2022. Analysen visar att förekomsten av alkohol och narkotika är hög bland trafikrelaterade dödsfall.
– Drograttfylleri ökar risken för att förolyckas på våra vägar. Genom att personer som ertappats för rattfylleri erbjuds vårdkontakt kan återfall och antalet dödsfall i trafiken förhoppningsvis minska, säger enhetschef Joakim Strandberg.
Sammanlagt avled 1 525 förare i Sverige under tioårsperioden. Alkohol och/eller narkotika återfanns hos 39 procent av de avlidna. Enbart narkotika identifierades hos 23 procent, alkohol hos 11 procent. Hos 5 procent av de avlidna identifierades både alkohol och narkotika.
Variationer i droganvändning
Opioider var mer vanligt förekommande bland äldre avlidna, medan cannabis var vanligast bland yngre. Cannabis och kokain var vanligare bland avlidna manliga förare än bland kvinnliga. Cannabis var nästan dubbelt så vanligt i singelolyckor som i flerfordonsolyckor och förekom oftare i motorcykelolyckor. Även amfetaminer var mer vanligt förekommande i motorcykelolyckor.
Avlidna förare med alkohol i blodet skiljer sig från övriga förare genom att i betydligt högre utsträckning vara män samt förekomma i singelolyckor, framför allt i mopedolyckor.
Tidigare drograttfylleri en riskfaktor
Sammanlagt var 163 av de avlidna förarna tidigare misstänkta för drograttfylleri. Bland dessa var förekomsten av minst en narkotikaklassad substans nästan tre gånger så hög som bland avlidna förare utan tidigare misstanke.
