Barn och ungdomar behöver en meningsfull fritid för att må bra. Satsningen på ett Fritidskort ska öka möjligheterna att delta inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv.
Målet är att alla barn och ungdomar som satsningen riktas till ska känna att de har en meningsfull fritid. Särskilt viktigt är att stötta barn som lever i hushåll med ansträngd ekonomi, eller som har en funktionsnedsättning.
– Det är en satsning som ska bidra till en bättre, och mer jämlik, hälsa bland barn och unga. Att ha någonting meningsfullt att göra på sin fritid, att få vara del av ett sammanhang och få lära sig nya saker är viktigt, och vi ser fram emot lanseringen av Fritidskortet nästa höst, säger Olivia Wigzell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.
Fritidskortet är ett statligt stöd för att fler barn, 8–16 år, ska kunna ägna sig åt organiserade fritidsaktiviteter inom kultur, idrott, friluftsliv och natur och annat föreningsliv.
– Organiserade aktiviteter kan motverka utanförskap, bidra med social delaktighet, trygghet, och möjlighet att utveckla ett intresse, säger Madeleine Larsson, projektledare för Fritidskortet på Folkhälsomyndigheten.
Regeringens satsning innebär att alla barn får 500 kronor per år för nyttjande av Fritidskortet, och barn som bor i socioekonomiskt utsatta hushåll – hushåll med bostadsbidrag – får 2 000 kronor per år.
Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Kulturrådet arbetar med Fritidskortet. Samarbete sker också med Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Fritidskortet lanseras under hösten 2025. Förberedelserna pågår för fullt hos alla berörda myndigheter och aktörer, och hos de utövare som ska organisera aktiviteterna. Mer information om arbetet kommer successivt under hösten och våren.
