En ny rapport från polisregion Stockholm beskriver den kriminella ekonomin och hur den påverkar samhället.
Kriminell ekonomi kan beskrivas som ett ekosystem där brottsvinster genereras, hanteras och återinvesteras. I Sverige är den kriminella ekonomin beräknad att generera 100 till 150 miljarder kronor per år. Detta är nästan fyra gånger högre än Polismyndighetens budget och i samma nivå som Försvarsmaktens budget för år 2024. Bara skattebrott är beräknat att skapa samhällsförluster på omkring 100 miljarder kronor.
– Med tanke på de summor det handlar om och vad det innebär för samhället är arbetet mot den kriminella ekonomin en väldigt viktig fråga. Den kriminella ekonomin skapar inte bara ett parallellsamhälle utan gör också att samhället förlorar stora summor som skulle kunna läggas på sjukvård, skola och rättsväsende, säger Annika Laestadius, tillförordnad biträdande polisområdeschef i Stockholm city.
Rapporten är skriven för de som inte har någon förkunskap om kriminell ekonomi och förklarar hela ekosystemet.
– Vi behöver vänja oss vid att se brottsvinsterna och att gå från konventionell brottsbekämpning till att ta tillgångarna. På så sätt kommer vi längre än vad vi gör med lagföring. Rapporten är ett verktyg för oss att få en förståelse för helheten, säger Katrin Kjellén Ekstrand på hubben för kriminell ekonomi i polisregion Stockholm.
Den kriminella ekonomin har under lång tid överskuggats av annan brottslighet såsom skjutningar och narkotikabrott. Samtidigt har globalisering och digitalisering, till exempel användandet av kryptovaluta, skapat nya möjligheter för kriminella att utföra brott och tvätta pengar. Idag finns ett gemensamt samarbete mellan tretton myndigheter mot den organiserade brottsligheten.
– Brottslighetens största drivkraft är pengarna. Om vi når pengarna kommer vi åt de som vi kallar möjliggörarna. Om vi stoppar möjliggörarna kan vi också påverka nyrekryteringen av unga, säger Annika Laestadius, tillförordnad biträdande polisområdeschef i Stockholm city.
