En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det finns stora kunskapsluckor inom forskningen när det gäller äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Samtidigt visar rapporten att många äldre hbtq-personer känner oro för framtida vård och omsorg och att äldre sexuella minoriteter löper en högre risk för ofrivillig ensamhet.
Det finns stora kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och livsvillkor hos äldre hbtqi-personer. Det visar en kartläggande litteraturöversikt om äldre hbtq-personers hälsa och livsvillkor i Sverige som Folkhälsomyndigheten publicerar idag.
Enligt rapporten är social isolering och ofrivillig ensamhet vanligare bland äldre sexuella minoriteter jämfört med andra grupper. Rapporten visar också att äldre hbtq-personer har lägre förtroende för framtida äldreomsorg jämfört med andra grupper av äldre.
– Vår litteraturöversikt pekar på att äldre hbtq-personer är oroliga för att bristande hbtq-kompetens hos vårdpersonal kan leda till sämre bemötande och möjlighet till vård och stöd, säger utredare Mika Handelsman-Nielsen.
Oron går utöver en generell upplevelse av oro bland äldre i samhället över att bli beroende av andra. Dessa aspekter gör oron till en specifik erfarenhet för just äldre hbtq-personer.
– Ytterligare forskning behövs gällande äldre hbtq-personers hälsa och livsvillkor. Samtidigt behöver kunskap om gruppen öka hos berörd personal, säger Mika Handelsman-Nielsen.
Rapporten, en del av ett regeringsuppdrag om att kartlägga hälsa och livsvillkor bland äldre hbtqi-personer, riktar sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Den vänder sig också till beslutsfattare och tjänstepersoner inom kommuner, myndigheter, regioner och det civila samhällets organisationer. Sammanställningen kan användas för att utveckla det nationella, regionala och kommunala folkhälsoarbetet för gruppen, vilket i sin tur kan bidra till att uppnå jämlik hälsa.
