Sverige har den fjärde högsta förekomsten av vårdrelaterade infektioner i Europa, enligt en ny rapport från ECDC. Förekomsten av antibiotikaresistens i de vårdrelaterade infektionerna är låg jämfört med övriga länder, men arbetet med att förebygga infektionerna behöver intensifieras.
Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, har sammanställt och publicerat resultat från en mätning av förekomst av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus i EU-länder samt Norge och Island. Rapporten visar att en av tio patienter på svenska sjukhus hade minst en vårdrelaterad infektion vid mättillfället, jämfört med sju procent av alla patienter i den europeiska mätningen.
Mätningen, en så kallad punktprevalensmätning, görs vart femte år. I Sverige genomfördes mätningen vid 54 sjukhus i samtliga 21 regioner under april-maj 2023. En nationell sammanställning av resultaten publicerades av Folkhälsomyndigheten i december förra året.
– Resultaten visar att fortsatt arbete med att förebygga infektioner är nödvändigt, även om det finns flera fallgropar och osäkerhetsfaktorer med jämförelser mellan länder. Tidigare studier har visat att minst en tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna kan undvikas, säger Anders Ternhag, infektionsläkare och utredare vid Folkhälsomyndigheten.
Låg förekomst av antibiotikaresistens i Sverige
Rapporten från ECDC visar även att förekomst av antibiotikaresistens i de vårdrelaterade infektionerna var låg i Sverige jämfört med andra europeiska länder.
– Sverige har sedan lång tid varit ett föregångsland när det gäller förskrivning av antibiotika, och detta återspeglas bland annat i förekomsten av resistens. Resultaten visar på värdet av det systematiska förebyggande arbete mot antibiotikaresistens som görs i landet. Med den ökande resistensproblematiken globalt liksom inom EU blir det allt viktigare att fortsätta jobba förebyggande för att behålla vårt gynnsamma läge i här hemma, säger Anders Ternhag.
Rapporten visar att vårdplatsbeläggningen i Sverige är högre jämfört med de andra länderna. Beläggningen var under 90 procent i de andra europeiska länderna, medan den i Sverige låg på 96 procent. I tidigare studier finns det en koppling mellan hög beläggningsgrad på sjukhus och förekomsten av vårdrelaterade infektioner.
Vårdrelaterade infektioner bidrar till antibiotikaresistens och en ökning av antalet vårddagar, något som medför ökade kostnader för så väl hälso- och sjukvården som för den enskilde patienten. Genom att förebygga infektionerna ökar man både patientsäkerheten och kan minska trycket på vårdplatserna.
