Miljöfaktorer både inomhus och utomhus kan påverka människors hälsa. En stor enkät från Folkhälsomyndigheten visar att allt fler upplever besvär som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter på grund av miljön i och omkring sin bostad.
Resultat från Miljöhälsoenkäten 2023, som besvarats av nästan 90 000 personer, har publicerats i myndighetens webbaserade verktyg Folkhälsodata och Folkhälsostudio. I enkäten ställs bland annat frågor om inomhusmiljö, luftföroreningar, kemikalier, solljus och klimatförändringen. En av de miljöexponeringar som påverkar flest människor är buller.
– Buller kan orsaka sömnstörningar, vilket i sin tur kan ge upphov till allvarliga effekter som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Nästan en av tio anger i enkäten att de dagligen eller varje vecka får sin sömn störd av trafikbuller. Problemet har blivit allt vanligare sedan Folkhälsomyndighetens undersökningar startade för 25 år sedan, säger utredaren Ida Knutsson.
En ny fråga som Folkhälsomyndigheten följer är trångboddhet. I Miljöhälsoenkäten 2023 anger 22 procent av de svarande som är födda utanför Europa att de bor trångt, vilket är mer än dubbelt så stor andel som bland övriga befolkningen. Om de boende är fler än vad bostaden är anpassad för, kan inomhusmiljön bland annat ge upphov till besvär som allergi, trötthet och huvudvärk. Besvären kan uppstå på grund av otillräcklig ventilation och ökad förekomst av fuktskador och mögel.
Fler allergiska mot pollen
Klimatförändringen har medfört att såväl vegetationsperioder som pollensäsonger har förlängts. I Miljöhälsoenkäten 2023 anger 39 procent att de är allergiska eller överkänsliga mot pollen, och en tydlig ökning har skett över tid. Ett varmare klimat innebär också att fler människor utsätts för höga temperaturer i sin inomhusmiljö. Andelen som minst en gång per vecka besväras av att det sommartid är för varmt i bostaden har ökat över tid, från 19 procent 2015 till 33 procent 2023.
– Det förändrade klimatet påverkar människors hälsa, vilket även skapar osäkerhet inför framtiden. Miljöhälsoenkäten visar att ungefär 30 procent av befolkningen alltid eller ofta oroar sig för klimatförändringen, säger Ida Knutsson.
Färre exponeras för passiv rökning
En positiv utveckling som kan ses är att färre exponeras för miljötobaksrök, eller passiv rökning. Enligt Miljöhälsoenkät 2023 utsätts cirka 2 procent dagligen för passiv rökning, jämfört med cirka 7 procent år 2007.
Miljöhälsoenkäten har genomförts vart fjärde år sedan 1999, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid. Statistiken kan användas för att belysa den miljörelaterade hälsan på nationell och regional nivå, till exempel inför beslut kring den fysiska miljön. Det miljörelaterade folkhälsoarbetet handlar både om att främja förutsättningarna för en miljö som bidrar till en god och jämlik hälsa, och om att identifiera hälsorisker i den fysiska miljön.
Resultaten från Miljöhälsenkät 2023 finns tillgänglig i de webbaserade verktygen Folkhälsodata och Folkhälsostudio.
