Hoppa till innehåll
Hem » Hunden Rave fann sperma på gruskorn – flera veckor efter grov våldtäkt

Hunden Rave fann sperma på gruskorn – flera veckor efter grov våldtäkt

Sökandet efter spår vid en ombyggd grillplats, flera veckor efter en grov våldtäkt, såg länge mörkt ut. Då klev polishunden Rave fram och kunde säkra en gedigen utredning genom att finna spår på ett litet, litet gruskorn.

Det har gått lite drygt ett år sedan barnutredarna Maria Hedin och Petra Ekängen på polisen i Värmland fick fallet på sitt bord gällande att en ung pojke blivit utsatt för flera grova våldtäkter av en några år äldre skolelev. Det sista övergreppet skedde i samband med alla hjärtans dag.

– Pojken hade berättat att han blivit utlurad i skogen för att de skulle leka kurragömma och avlurad sin telefon i samband med detta. Den misstänkte hade sagt att ”mina vänner väntar i skogen”. De gick längre och längre in, och där påbörjades övergreppet vid en kombinerad grillplats/vindskydd, berättar Maria Hedin.

Flera olika övergrepp

Initialt var det en del besvärande omständigheter för dem att ta ställning till. De inblandade gick på samma skola, övergreppen hade skett på flera platser men inom ett begränsat område i kommunen och tidpunkterna var luddiga.

– Den misstänkte hade även varit väldigt elak mot målsäganden och utsatt honom för mobbning under flera år.

Ett inledande barnförhör hölls för att utredarna skulle kunna skapa sig en bättre lägesbild.

– Det var väldigt tidigt tydligt att det här inte var något påhittat. Han kunde ge tydliga detaljer och vi märkte direkt att det var självupplevt. Hur han blev nedtvingad på knäna, att det var små stenar vid grillplatsen som gjorde ont och borrade sig in i huden, säger Petra Ekängen och berättar att de fortsatte kämpa med tid och plats.

Blev förövare

Snart framträdde dock en tydlig och klar bild av gärningspersonen. Ett barn som haft svårigheter hemmavid under hela sin uppväxt och nu kommit tillbaka som förövare.

– Det är inte första gången vi ser det och tyvärr inte den sista heller, konstaterar Maria Hedin.

Åklagare beslutade om en husrannsakan i den misstänktes hem för att få tag i hans telefon. Denna kunde innehålla filmer eller bilder av övergreppen samt information kring hur han kommunicerat med pojken.

– Vi ville verkligen ha in den för det fanns saker som vi behövde veta och den behövde hämtas in snabbt.

Pusslet var i full gång. Utredarna skummade igenom flera Instagramkonton där bilder från fritidsaktiviteterna var utlagda – och då ett par av övergreppen ska ha skett enligt pojken. Genom att gå igenom den misstänktes telefon kunde de bekräfta att han befunnit sig på orten de aktuella datumen, men inte mycket mer. Fritids- och skolpersonal hördes även de.

– Vi såg lite indicier, men inte mer än så.

”Sorgligt att se”

Det blev alltså dags att förhöra den äldre skoleleven om misstankarna mot honom.

– Han satt och var kaxig under det första förhöret. Det var sorgligt att se och höra. Han förnekade allt och påstod att målsäganden var både det ena och det andra, säger Maria Hedin.

Förhöret bekräftade däremot att någonting hade hänt. Det blev dags att besöka brottsplatsen.

– Det blev tydligt för oss att vi måste se området, få ett bättre grepp om tider och platser.

Maria Hedin och Petra Ekängen tog initiativ om en vallning, att målsäganden får leda förhörsledaren och övriga från Polismyndigheten till en plats som är av värde för utredningen på ett eller annat sätt. Med sig hade de hundekipaget Birgitta och Rave.

– Pojken fick andra möjligheter att peka, förklara och visa oss, även om han hade gett många detaljer under målsägandeförhören.

De kom fram till grillplatsen som var full av små stenar. I en halvmåne stod bänkar med ett tak över. Snart insåg samtliga på platsen en stor nackdel. Grillplatsen hade nyligen renoverats.

– De hade skyfflat en helt annan typ av smågrus än det som målsäganden hade berättat om. En helt annan variant. Det var nya bänkar. Vi kände rätt direkt att det inte skulle ge oss någonting. Vi hade dragit en hund hela vägen hit i onödan.

Penslade av området

Men Birgitta och Rave gav inte upp. Ekipaget började söka av grillplatsen då det var enda skarpa chansen att hitta några spår.

– Vissa delar var ändå under tak. Men chanserna att finna något var i det närmaste noll. Dels renoveringen och snön, dels att det hade gått flera veckor. Allt var emot oss.

Efter att ha kört hem målsäganden och vårdnadshavaren åkte Maria och Petra tillbaka till grillplatsen och fann då Birgitta i full färd med att pensla av ett område. Hon höll upp ett litet gruskorn och sade att de hade fått träff. Rave hade markerat på två ställen varvid Birgitta testade med vätska på gruskornet och fick reagens på sperma. Allt skickades in till NFC, Nationellt forensiskt centrum.

Då kom nästa utmaning, hämta in DNA från den misstänkta pojken. Detta löstes tämligen omgående genom att få in tandborsten som användes i hemmet. Utredningen gick vidare och det var bara att vänta in svaren från NFC.

I slutet av maj, mitt under pågående kafferast, kom beskedet som fick både Maria Hedin och Petra Ekängen att skrika högt i lokalen.

”Resultaten talar extremt starkt för att DNA:t kommer från den person vars sperma påvisats på material”. DNA:t på tandborsten och gruskornet kom från samma person, den misstänka skoleleven.

– Den känslan. Det var så skönt för pojken, det bekräftade hans berättelse om övergreppen. En klockren träff helt enkelt, säger Maria Hedin.

– Samtidigt som det även stod klart att den misstänkta kunde få den hjälp han behövde, fyller Petra Ekängen i.

Den äldre skoleleven var misstänkt för fyra grova våldtäkter samt fyra fall av övergrepp i rättssak då han hotat med att döda pojken om han berättade för någon om vad som hade hänt. Eftersom den misstänkta var under femton år lämnades hela utredningen, som kallas för en LUL§31-utredning, över till socialtjänsten och prövades därmed inte av tingsrätten.

För utredarna innebar inte bara det gedigna arbetet och lyckoträffen med att koppla in hundpatrullen på brottsplatsen en väl genomförd utredning, utan att en pojke nu hade fått upprättelse.

– När det hade gått ett tag fick vi höra att pojken älskade skolan över allt annat. Två barnförhör räckte för att han skulle känna sig lyssnad och trodd på. Det är en otroligt fin pojke som nu har goda resultat i skolan, säger Maria Hedin.

Utredarna Maria Hedin (010 – 567 01 76) och Petra Ekängen (010 – 567 03 27) finns tillgängliga för intervjuer under onsdagen den 7 februari. 

Dela gärna detta inlägg:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Blåljus Värmland. Polis och SOS.