Under 2022 ökade antalet dödsfall som orsakats av narkotikaförgiftningar för första gången på fyra år. Oavsiktliga överdoser var den vanligaste dödsorsaken, och opioider var involverade i 86 procent av de fall där man kunnat identifiera substansen.
Folkhälsomyndigheten publicerar nu rapporten ”Den svenska narkotikasituationen 2023” med uppgifter som rapporterats in från flera svenska myndigheter till EU:s narkotikamyndighet, EMCDDA. Rapporten sammanfattar delar av 2022 års svenska data, men innehåller även senare uppgifter från andra undersökningar och rapporter.
Rapporten visar bland annat att de narkotikarelaterade dödsfallen i Sverige år 2022 ökade för första gången på fyra år. Totalt skedde 519 dödsfall, vilket är 69 fler än 2021. Det var narkotikarelaterade suicid och dödsfall med oklar avsikt som stod för ökningen – en ökning som i stort sett enbart skedde bland män. Oavsiktliga överdoser var den vanligaste dödsorsaken, och opioider var involverade i 86 procent av alla fall där man kunnat identifiera substansen. Som narkotikarelaterade räknas de fall där dödsorsaken är förgiftning på grund av bruk av illegal narkotika eller narkotikaklassade läkemedel.
̶ Att antalet dödsfall ökade efter flera års minskning är bekymmersamt. Vi vet inte om det är en tillfällig ökning och inte vad den kan bero på, och det är viktigt att följa utvecklingen och ta reda på mer. Det ökade antalet dödsfall visar också på vikten av att fortsätta med – och ytterligare skala upp – de åtgärder som vi vet har effekt, som läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende och läkemedlet naloxon, som häver överdoser, säger utredaren Mimmi Eriksson Tinghög.
Grundstrukturen för det förebyggande arbetet är god men förutsättningarna har försämrats
Rapporten ger en sammantagen bild av droganvändningen i Sverige och kommunernas förebyggande arbete. Resultaten visar bland annat att:
- Landets kommuner har en god grundstruktur för det narkotikaförebyggande arbetet, men förutsättningarna för ett arbete med hög kvalitet har försämrats. Exempelvis har årsarbetskraften för samordning av förebyggande arbete kopplat till alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) sjunkit under de senaste åren.
- Cannabis var den vanligaste narkotikatypen år 2022, och 3,2 procent av befolkningen i åldrarna 16–64 år uppgav i folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Andelen har varit ungefär densamma de senaste 10 åren. Vanligast var användningen bland män i åldrarna 16–34 år, där andelen var 8 procent.
- Under den senaste tioårsperioden ses en minskning av antalet som smittats av hepatit C via injektion av droger i Sverige. Minskningen kan bland annat vara en effekt av att det finns fler program för sprututbyten och ökad tillgång till botande behandling. År 2022 hade 20 av 21 regioner sprututbyten.
- Under 2022 rapporterade Folkhälsomyndigheten 25 nya psykoaktiva substanser till EMCDDA:s system för tidig varning. En av substanserna var hexahydrocannabinol (HHC). Denna nya grupp av cannabinoider har fått stor spridning i Sverige under de senaste åren. År 2023 föreslog myndigheten att regeringen skulle reglera 21 substanser, varav 7 opioider, 7 cannabinoider, 1 katinon och 6 övriga substanser.
