Polismyndigheten har inlett ett arbete i hela landet för att öka fokuset på gärningspersonen vid våld i nära relation. Syftet är ett reducera och förebygga det grova och dödliga våldet.
Lars Wirén är polisområdeschef i Örebro och ansvarig för att polisregion Bergslagen jobbar på ett strukturerat och evidensbaserat sätt för att förebygga och reducera det grova och dödliga våld som män utövar mot kvinnor.
– Många av samhällets insatser är idag inriktade mot de våldsutsatta, och det ska de vara, men för att bekämpa mäns våld mot kvinnor behöver vi fler insatser som fokuserar på gärningspersonerna, säger Lars Wirén.
Det proaktiva arbetet utgår från befintligt utvecklingsarbete i flera polisregioner, vilket innebär att flera regioner redan har ett påbörjat arbete, medan andra är på väg att starta upp sitt.
Kartläggning av högriskaktörer
Ett första steg i det proaktiva arbetet är att kartlägga så kallades högriskaktörer, det vill säga individer med ökad risk att döda en person de har en nära relation till. Kända riskfaktorer för senare dödligt våld mot en närstående är bland annat missbruk (alkohol eller narkotika), psykisk ohälsa, självmordstendenser och våld med inslag av strypning. Separation och svartsjuka är de vanligast utlösande faktorerna när en kvinna dödas av en närstående man.
– I polisregion Bergslagen befinner vi oss i ett uppstartsskede när det gäller kartläggningen, säger Lars Wirén. Exakt hur den ska gå till är inte klart ännu. Vi kommer att använda oss av kunskap som finns inom polisen, men vi kommer också att behöva hjälp av andra samhällsaktörer för att kunna identifiera dessa personer och kunna agera mot dem.
Proaktiva, våldsreducerande åtgärder
När högriskaktörerna har identifierats ska polisen, ibland tillsammans med andra samhällsfunktioner, vidta proaktiva och våldsreducerande åtgärder mot dessa.
– Vi kommer att öka det polisiära trycket mot dessa individer genom operativa åtgärder, berättar Lars Wirén. Det kan handla om lagföring, men även uppföljning av kontaktförbud, orosanmälan, att dra tillbaka eller inte bevilja vapenlicens, att verkställa eventuella beslut om utvisning eller avvisning. Vi har också åtgärder som vi kan vidta tillsammans med andra samhällsfunktioner, till exempel motiverande samtal, vård och stöd för gärningspersonen att jobba med sitt destruktiva beteende.
Det proaktiva arbetet mot det grova våldet mot kvinnor ska nu utökas och få en tydligare struktur, men att jobba förebyggande mot våld i nära relation är inte nytt i Bergslagen. Lars Wirén ger några exempel:
– I lokalpolisområde Arvika i Värmland jobbar vi med ett projekt som kallas Kurage. Det är ett nära samarbete med kommuner, region och Länsstyrelsen när det gäller våld i nära relation. Vi planerar att sprida arbetssättet till fler lokalpolisområden. I Bergslagen har vi nyligen utbildat personal i en särskild samtalsmetodik som används framgångsrikt i andra regioner för att motivera våldsverkare att upphöra med sitt destruktiva beteende. Vi har också jobbat internt med att få in tips på individer som kan betraktas som högriskaktörer. Det tipsarbetet hoppas vi också kunna nå ut med extern inom en snar framtid.
