Folkhälsomyndigheten har i ett regeringsuppdrag kartlagt äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Resultaten visar att äldre hbtqi-personer överlag beskriver en god hälsa, men att de har sämre hälsa jämfört med heterosexuella äldre.
Med hjälp av tre olika studier har en kunskapsbas för äldre hbtqi-personers hälsa skapats. Arbetet har genomförts i nära samverkan med Socialstyrelsen, som i samma regeringsuppdrag har kartlagt hur kommunerna arbetar med hbtqi-personers behov av vård och omsorg.
– Studierna visar att äldre hbtqi-personer överlag mår bra men att de har sämre livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall än heterosexuella äldre, säger utredare Mats Christiansen.
Studierna visar på behovet av att kunna vara öppen med exempelvis en samkönad relation och av att bli bemött med respekt. De visar även att de finns ett behov av mötesplatser och sociala sammanhang. Många äldre hbtqi-personer beskriver att de mår bra, men uttrycker samtidigt att de känner oro för framtiden. Det ställer krav på att yrkesverksamma som möter äldre har god hbtqi-kompetens.
Resultaten visar också att det finns riskfaktorer kopplade till hot och våld. Bisexuella kvinnor är särskilt sårbara med sämre ekonomi, sämre livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall.
Viktigt med hälsofrämjande insatser
Kartläggningen pekar på en rad behov och insatser för att främja äldre hbtqi-personer hälsa. Hälsofrämjande insatser kan vara att hbtqi-kompetens införlivas i vård- och omsorgsutbildningar. Mötesplatser och sociala sammanhang för äldre hbtqi-personer behöver också främjas inom region, kommun och civilsamhället för att stärka den psykiska hälsan i gruppen. Samtidigt behöver social omsorg samt hälso- och sjukvård som ges till äldre hbtqi-personer följas upp ur ett hbtqi-perspektiv. Patienter, vårdnadstagare och närstående behöver också få bättre kunskap om sina rättigheter.
De studier som ingår kartläggningen publiceras under hösten på Folkhälsomyndighetens webbplats.
