Under kampanjveckan Gävle mot narkotika genomförde områdespoliserna och ingripandepoliserna en rad brottsförebyggande aktiviteter som bland annat skolbesök och krogtillsyner. Läs intervju med Markus Danielsson, gruppchef för områdespoliserna.
Markus är gruppchef för områdespoliserna i Gästrikland och till vardags arbetar de mot bland annat narkotika. Under kampanjvecka ”Gävle mot narkotika” arbetade de tillsammans med ingripandepoliserna med riktade insatser i bland annat krogmiljö. De genomförde också skolbesök och pratade med ungdomar om narkotika.
Hur ser narkotikasituationen ut i Gävle?
Det finns här precis som på många andra ställen i Sverige. Vi ser det via mätningar i avloppsvattnet och genom de beslag som vi gör. Nyligen gjorde vi ett stort beslag av drogen kristall, en drog som har fått fäste här i Gävleborg.
Sker det en öppen droghandel här?
Nej, det skulle jag inte säga. Det handlar inte om en specifik plats där försäljningen av droger alltid sker. Numera tar man istället kontakt för att beställa och sedan gör man upp om en plats där överlåtelsen sker, givetvis kan det ske öppet. Det är lätt att få tag i droger idag. Det finns bland annat förtäckta sidor på nätet där du kan handla droger och det sker även en aggressiv marknadsföring av droger via till exempel Snapchat.
Hittade ni narkotika på krogarna?
Ja, vi fann spår av narkotika på några av krogarna. Av den anledningen är det viktigt att vi fortsätter utveckla det arbetet som redan sker idag tillsammans med kommunen och krogarna i projektet ”Krogar mot narkotika”. Krögarna måste skapa en trygg och säker krogmiljö fri från narkotika, nolltoleras helt enkelt.
Vad skulle du vilja säga till de som använder det som en ”partydrog”?
Det stannar oftast inte vid ett partyknarkande utan man hamnar i ett missbruk, vilket får en påverkan på hela ens liv, hälsa, ekonomi och relationer. Jag önskar ni alla kunde följa med mig ut en kväll och se baksidan av ett beroende, det finns inget som är vackert med droger. Det är en smutsig bransch. Jag har jobbat i över 20 år i yttre tjänst och jag har endast sett ett fåtal som har lyckats att ta sig ur ett missbruk. Narkotika är inte ett sätt att leva, det är ett sätt att dö.
Vilka fler konsekvenser kan det få?
När du köper narkotika göder du de kriminella nätverken och mycket av konflikterna handlar om narkotikamarknaden. Det är inte alltför ovanligt att de får någon form av hållhake på dig. Helt plötsligt kan du bli ombedd att sälja eller flytta ett parti och så är du inne i den kriminella världen.
Har ni mött unga som använder narkotika?
Vi har absolut träffat på unga som använder narkotika, den yngsta som testade positivt var 14 år. Annars får de unga ofta i uppdrag av de äldre att sälja narkotika.
Vad händer om polisen hittar narkotika på en person?
I Sverige är det förbjudet att inneha, förvara, använda, framställa, köpa och sälja narkotika. Det är ett brott som kan ge fängelsestraff. För ungdomar mellan 15–18 år upprättas en anmälan om narkotikabrott som polisen utreder. För unga under 15 år kontaktar polisen vårdnadshavare och gör en anmälan till socialtjänsten.
Hur jobbar polisen mot narkotika?
Vi jobbar aktivt på flera olika sätt, bland annat genom underrättelser, vara ute på fältet och via anonyma tips. Här önskar jag att fler skulle tipsa så att vi får stopp på det här. Det handlar inte om att tjalla eller gola utan faktiskt våga ta ett ansvar. Att vara tyst är ett form av medgivande till något som faktiskt är olagligt. Vi måste alla hjälpas åt för att stoppa den här utvecklingen.
Kan du inte känna en uppgivenhet som polis inför det här?
Absolut inte! Vårt uppdrag är att bekämpa kriminaliteten och bidra till att tillgången på narkotika minskar. Vi gör större beslag allt oftare och på så sätt får bort det från gatorna. Även fler döms för narkotikabrott.
