Skolstängningar hade inte någon avgörande effekt på smittspridningen av covid-19 i Danmark, Finland, Norge och Sverige enligt en ny gemensam nordisk analys.
Under läsåret 2020/2021 var ambitionen i alla länderna – Danmark, Finland, Norge och Sverige – att i möjligaste mån hålla skolorna öppna. Under läsåret fanns perioder med ökad smittspridning då länderna använde hel eller delvis skolstängning med övergång till distansundervisning för att bryta smittspridningen. Det har varit stora variationer såväl inom som mellan länderna i hur det har använts. I Sverige har distansundervisningen omfattat elever på högstadiet och gymnasiet medan låg- och mellanstadiet har varit öppet. I de andra länderna har det förekommit att skolor i korta perioder var stängda även för barn i lägre åldrar. Länderna har i internationell jämförelse använt skolstängningar i mindre omfattning än många andra länder. Analysen utgår från nationella data och inte från enstaka smittkedjor, som i vissa fall kan ha haft direkt koppling till skolor.
Följande talar för att skolstängningar inte hade någon avgörande effekt på smittspridningen i Norden:
- Oavsett stängda eller öppna skolor har smittspridningen bland barn och unga huvudsakligen följt spridningen i den vuxna befolkningen. Det talar för att skolstängningar inte har påverkat smittspridningen i stort, och att smittspridning mellan elever har skett också på andra platser än i skolan.
- Sett till hela befolkningen, var 16-18-åringar i både Danmark, Norge och Sverige den åldersgrupp med högst antal fall, trots att de i större utsträckning än yngre elever omfattades av skolstängningar och andra åtgärder. Även detta talar emot att skolstängningar påverkat smittspridningen bland elever.
- Under läsåret 2020/2021 var grundskolorna i huvudsak öppna. Ändå sågs ingen påtaglig skillnad i utvecklingen av antalet fall mellan barn 6-9 år och 10-12 år, ungdomar 13-15 år och 16-18 år samt vuxna i arbetsför ålder, 19-67 år.
– Detta nordiska samarbete har gjort det möjligt att visa på frånvaron av generella smittskyddseffekter med skolstängningar. Samtidigt behöver vi också påminna om de negativa konsekvenserna med skolstängningar och komma ihåg att många av de elever som haft distansundervisning har påverkats av det och kan behöva stöd, säger Annika Ersson, infektionsläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Under pandemin har få barn och ungdomar blivit allvarligt sjuka av covid-19. WHO har betonat betydelsen av kontinuitet för barns utbildning och sociala umgänge i skolan, för att stödja barns övergripande välbefinnande, hälsa och säkerhet. Skolstängningar har enligt WHO varit att betrakta som en åtgärd att välja i sista hand.
– Barns och ungas möjlighet till skola och utbildning är en central faktor för hälsa och därför är det här viktiga lärdomar för framtiden. Denna gemensamma nordiska analys om smittspridning av covid-19 bland skolelever kan dock inte tillämpas rakt av på andra liknande smittsamma sjukdomar eller i andra länders kontext. Men den visar på betydelsen av att noga väga de negativa konsekvenserna för hälsan med skolstängningar mot eventuella positiva effekter i form av minskad smittspridning, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör.
Läs mer
Rapporten School closures and other non-pharmaceutical interventions in Nordic schools 2020/2021 kan beställas via:
