Covid-19-pandemin har gett viktiga lärdomar om hur samhället behöver förbereda sig för spridning av ett nytt och okänt virus. Folkhälsomyndigheten har nu gjort en första uppdatering av planeringsstödet till regioner, kommuner, statliga myndigheter och andra organisationer.
Folkhälsomyndigheten samordnar pandemiberedskapen på nationell nivå och ger stöd till planeringen på regional och lokal nivå, där det operativa arbetet bedrivs. Som grund tillhandahåller myndigheten tre separata planeringsstöd för pandemiberedskap: Hur vi förbereder oss, Hur vi kommunicerar och Tillgång och användning av läkemedel i en pandemi.
Covid-19-pandemin har gett Folkhälsomyndigheten och samhället många nya erfarenheter och lärdomar. Detta, tillsammans den nya beredskapsförordningen, ligger till grund för att myndigheten uppdaterat de två förstnämnda planeringsstöden.
Några av de viktigaste uppdateringarna är:
- Breddat fokus. Tidigare låg fokus främst på förberedelser för en pandemi orsakad av ett nytt influensavirus. Nu ingår att flera olika smittämnen kan orsaka en pandemi.
- Vikten av samverkan. Att förbereda för ett omfattande samverkansarbete under en pandemi har fått ökat utrymme i planeringsstödet.
- Anpassad kommunikation. Betoning på vikten av att förbereda sig för att nå ut till alla grupper i samhället, och särskilt de som inte nås med breda kommunikationsinsatser.
̶– God beredskap för en pandemi stärker samhällets motståndskraft i syfte att rädda liv och upprätthålla en långsiktigt god hälsa i hela befolkningen. Vi är nu i en situation där myndigheter, regioner och kommuner kan utveckla sin beredskap utifrån de lärdomar vi har från hanteringen av covid-19 så här långt, säger Anette Richardson, chef för Enheten för beredskap och krishantering.
Utvärderingsarbetet av samhällets pandemihantering pågår nationellt, regionalt och lokalt, men även på EU-nivå och av WHO. Det arbetet kommer att behöva pågå en lång tid framöver, och ytterligare uppdateringar av stöddokumenten kan därför bli aktuella.
