Den första februari införs Snabbare lagföring i Jämtland. Snabbare lagföring är ett arbetssätt som bland annat kommer att avsevärt förkorta tiden från att ett brott begås till dess att den misstänkte får tid för huvudförhandling.
Arbetsmetoden omfattar brott som ger högst tre års fängelse där den misstänkta ska vara över 18 år och anträffas på brottplatsen. Brottsligheten kan exempelvis vara narkotikainnehav, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen samt brott som skadegörelse, sexköp och enklare vapenbrott.
Metoden snabbare lagföring skapar vinster ur flera olika perspektiv.
Den misstänkte får en snabb återkoppling från samhället när hen har begått ett brott. För en brottsaktiv person leder det till att samhällets reaktion för återfall i brott skärps eftersom nya brott leder till en ny påföljd. För omgivningen blir det tydligare att ett brott också leder till ett straff.
Det läggs även ett större ansvar på den misstänkte att själv hålla sig tillgänglig och passa tid för förhör och rättegång istället för att polis, åklagare och tingsrätt ska lägga tid på att leta efter den misstänkte. Det är inte möjligt för den misstänkte att undvika rättegång genom att göra sig oanträffbar.
Samtidigt blir det enklare för den som är misstänkt att veta vad som förväntas, eftersom hen får information redan från början om när handlingarna blir klara i tingsrätten och när en rättegång planeras.
Kortare tid mellan brott och påföljd
Eftersom rättegången hålls kort tid efter brottet får domstolen ett bättre underlag för sin bedömning, när parter och vittnen ofta minns händelsen bättre. Det innebär också att de involverade snabbare kan lägga händelsen bakom sig och gå vidare.
För polisen innebär snabbare lagföring att man sparar tid och resurser i utredningsarbetet. Utredningsverksamheten blir avlastad från mängdbrott och man kan lägga resurser på grövre brott.
Snabbare lagföring innebär även att utredningarna håller högre kvalitet eftersom poliser i yttre tjänst får ett stöd på plats av förundersökningsledare. Det leder till färre begärda kompletteringar från åklagare och mer enhetligt utredningsarbete.
Metoden är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, tingsrätterna, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården där alla myndigheter samverkar i hela lagföringskedjan med det gemensamma målet snabb prövning.
