Arbete med metoden snabbare lagföring. Bild: Polismyndigheten
Den första september införs snabbare lagföring i polisområde Uppsala. Snabbare lagföring är en arbetsmetod vid enklare brott där polisen utreder brottet direkt vid ingripandet.
– Nu i början startar vi med brottstyper där det inte finns en målsägande. Orsaken är att vi vill få till hållbara rutiner och ett bra flyt med arbetsmetoden. Framöver kommer ytterligare brottskategorier att tillföras, säger Arne Nolén, införandeansvarig för snabbare lagföring i polisområde Uppsala.
Snabbare lagföring är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, tingsrätterna, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården. Metoden kortar tiden från brott till dom, från i genomsnitt 22 veckor till cirka sex. När en polispatrull stoppar en misstänkt gör den klart utredningen på plats och ger den misstänkte direkt en preliminär tid för rättegång.
I polisområde Uppsala, som består av lokalpolisområdena Enköping/Håbo, Norduppland och Uppsala/Knivsta, börjar polisen arbeta med metoden mot brott som olovlig- och grov olovlig körning, narkotikabrott, trafikbrott som inte gått att avrapportera med ordningsbot, stöld, brott mot knivlagen, köp av sexuell tjänst och skadegörelse.
– Det finns flera fördelar med snabbare lagföring, den misstänkte får en direkt återkoppling från samhället när denne har begått ett brott samtidigt som det blir enklare för den misstänkte att veta vad som förväntas, då information om när handlingarna blir klara i tingsrätten och när en rättegång planeras meddelas på plats. En annan fördel är att vi som myndighet blir effektivare när genomströmningstiden för ett ärende kortas med flera veckor, säger Arne Nolén.
Arbetsmetoden omfattar brott som ger högst tre års fängelse där den misstänkta ska vara över 18 år och anträffas på brottsplatsen.
Arbetssättet med snabbare lagföring inleddes på försök 2018 och har sedan dess utökats för att införas successivt i hela landet till 2023.
Snabbare lagföring steg för steg
- När en polispatrull stoppar en misstänkt, för exempelvis olovlig körning, narkotikabrott eller stöld, kontaktar den en jourförundersökningsledare som beslutar om snabbare lagföring är aktuellt och ger stöd och återkoppling per telefon. Förundersökningsledaren kan också direkt besluta om hur brottsutredningen ska genomföras.
- Den misstänkte delges direkt och får en preliminär tid för huvudförhandling i tingsrätten. Alternativt, om den misstänkte erkänner, skriver han eller hon på en fullmakt till polisen med ett bötesbelopp, som sedan fastställs av en åklagare (strafföreläggandefullmakt).
- Ärendet går direkt vidare till åklagare och polispatrullen kan fortsätta sitt arbete på fältet.
- Om ärendet gäller ringa narkotikabrott och rattfylleri skickas proverna till Rättsmedicinalverket som analyserar alla blod- och urinprover från polisen.
- Vid behov genomför Kriminalvården personutredningar så att tingsrätten kan bestämma rätt påföljd. Det kan innebära till exempel behandling om den misstänkte döms för grovt rattfylleri.
