Polisens fjällräddning genomförde under förra året 336 fjällräddningar. Antal ärenden är i princip samma som föregående två år. Det visar statistik som Polisens Räddningstjänstgrupp tagit fram.
Fjällräddning utförs av samhällets samtliga tillgängliga resurser, ofta i samverkan med varandra efter beslut om räddningsinsats av vakthavande befäl vid regionsledningscentralen (RLC) i Umeå. Resursen är ofta ambulans-/polishelikopter i kombination med fjällräddare eller var för sig. Även kommunal räddningstjänst kan utföra fjällräddningsuppdrag i samverkan med övriga.
— Statistiken bygger på händelserapporter upprättade hos RLC som avkodas efter uppdrag. Det finns alltid en felmarginal på några procent i antal ärenden, så även för 2020. Ärendena inkluderar sökande av försvunna personer i annan terräng, säger Lars Ragnvaldsson som är verksamhetsutvecklare, Räddningstjänstgruppen.
Sammanställning av fjällräddningar/år
Jämtland |
2020 |
2019 |
2018 |
| Fjällräddning (efterforskning och räddning) |
33 | 42 | 44 |
| Fjällräddning (sjukdom och olycka) |
107 | 77 | 62 |
Dalarna |
2020 |
2019 |
2019 |
| Fjällräddning (efterforskning och räddning) |
8 | 4 | 7 |
| Fjällräddning (sjukdom och olycka) |
41 | 38 | 43 |
Norrbotten |
2020 |
2019 |
2018 |
| Fjällräddning (efterforskning och räddning) |
12 | 20 | 20 |
| Fjällräddning (sjukdom och olycka) |
96 | 110 | 123 |
Västerbotten |
2020 |
2019 |
2018 |
| Fjällräddning (efterforskning och räddning) |
8 | 10 | 9 |
| Fjällräddning (sjukdom och olycka) |
31 | 27 | 26 |
| Totalt/år | 336 | 328 | 334 |
Skada/fallskada vanligast
Totalt sett är det, liksom tidigare år, en skada/fallskada som föranleder de flesta fjällräddningsinsatserna. Värdena i statistiken är inklusive fjällräddningsinsatser i Dalarna och ger en total bild av när fjällräddning enligt LSO, lag om skydd mot olyckor, inleds och bygger på tillgänglig information i varje ärende.
— I ärenden med avlidna personer har personen i de flesta fall drabbats av plötsligt hjärtstopp men här anges att de avlidit i direkt samband med insatsen och det finns säkert fler som avlidit i ett senare skede men detta följs inte upp efter att personen överlämnats till sjukvård. Medicinsk orsak anges när det går att utläsa att det finns en sjukdomshistorik på personen, men kan också vara en utmattning som inte är angiven som orsak, säger Lars Ragnvaldsson.
Andra vanliga orsaker till fjällräddningsinsatser är exempelvis fastkörda skotrar eller sönderkörda skidor med mera.
Kommentarer och kontaktpersoner för respektive fjällområde
Jämtlands län och fjällområde
Jämtland har något högre siffror än tidigare vilket man förmodligen får tillskriva tillgängligheten nu under pandemin med reserestriktioner och annat som hindrar människors resande. Man har närmare till Jämtland med bil jämfört med Norrbotten och Västerbotten.
Olyckorna/händelserna är av vanlig karaktär samt att ärenden där det finns misstanke om covid-19 ligger på cirka fem stycken, vilket är betydligt lägre än befarat.
Med tanke på att besökssiffrorna pekar uppåt i Jämtlandsfjällen är det ett gott tecken på att antalet fjällräddningar inte ökar i samma takt och min reflektion i det är att folk tagit åt sig av det förebyggande arbetet och allt prat om att vara rädda om sig samt att man följt riktlinjer angående pandemin. Svenska turistföreningens (STF) förebyggande arbete vid bokningar, fjällstationer och stugor har nog också haft en stor betydelse för att covid-ärendena inte varit flera.
Peter Borg, verksamhetsutvecklare Jämtland, Räddningstjänstgruppen
Telefon: 114 14
Dalarnas län och fjällområde
Dalarna har något högre siffror än tidigare vilket man förmodligen får tillskriva tillgängligheten nu under pandemin med reserestriktioner och annat som hindrar människors resande. Dalafjällen ligger nära till hands för besökare som gör sid debut som besökare i fjällvärden.
Olyckorna/händelserna är av vanlig karaktär, vi har i Dalafjällen inte haft något ärende med misstanke om covid -19. Med tanke på att besökssiffrorna pekar uppåt i är det ett gott tecken på att antalet fjällräddningar inte ökar i samma takt, och det verkar som att besökarna tagit åt sig av det förebyggande arbetet och allt prat om att vara rädda om sig samt att man följt riktlinjer angående pandemin. Svenska turistföreningens (STF) förebyggande arbete vid bokningar, fjällstationer och stugor har nog också haft en stor betydelse för att covid-ärendena inte varit flera.
Anders Wallin, samordnare Fjällräddningen Dalarna
Telefon: 114 14
Norrbottens län och fjällområde
En svagt nedåtgående trend av antalet uppdrag under 2019 och 2020 jämfört med tidigare år. Det är svårt att avgöra orsaker till detta men covid-19 har sannolikt bidragit till nedgång under 2020. Inställda utbildningar och övningar har präglat verksamheten men fjällräddningen har trots det fått utrustning och metoder för hantering av misstänkt covid-19 smitta. Inkomna larm har hanterats bra och räddningsuppdrag löpt utan problem.
Stefan Källström, verksamhetsutvecklare Norrbotten, Räddningstjänstgruppen
Telefon: 114 14
Västerbottens län och fjällområde
2020 var ett normalår trots covid-19, med en fortsatt tendens till att antalet ärenden kommer att öka något 2021. Semestrande på hemmaplan kan vara en anledning men skillnaderna är små jämfört med de senaste åren. Året präglades av inställda utbildningar för fjällräddningen samt utveckling av metoder för hantering av misstänkt covid-19-sjuka, men totalt sett har allt löpt på bra i samverkan med SOS, polisens regionledningscentral Umeå samt kommunal räddningstjänst.
Lars Ragnvaldsson, verksamhetsutvecklare Västerbotten, Räddningstjänstgruppen
Telefon: 114 14
Verksamheten utvecklas
Räddningstjänstgruppen vid polisen i Region Nord arbetar ständigt med verksamhetsutveckling.
— Samtliga verksamhetsutvecklingsområden har i syfte att bidra till ett än bättre omhändertagande för den drabbade, men även förbättra arbetsmiljön för fjällräddare och övriga samverkande enheter vid en fjällräddningsinsats, säger Mattias Wiklund, chef för Räddningstjänstgruppen i Polisregion Nord.
Just nu pågår följande utvecklingsarbete
Parallella insatser vid fjällräddningsuppdrag – Fjällräddningsverksamhet
Räddningstjänstgruppen i samverkan med Region Västerbotten (RV) har tecknat en överenskommelse avseende genomförande av parallella insatser vid fjällräddningen, där former för medföljande sjukvårdspersonal från RV utarbetats för deltagande vid fjällräddningsuppdrag.
Räddningstjänstgruppen avser nu att fortsätta arbetet tillsammans med Region Jämtland/Härjedalen samt Region Norrbotten.
Samverkan med Sjöfartsverket – fjällräddningsverksamhet
Räddningstjänstgruppen samverkar med Sjöfartsverket i syfte att få till fungerande former för regionerna att sjukvårdsleda fjällräddare, Sjöfartsverkets SAR-personal på distans när de utför vissa omhändertaganden av drabbade personer samt att sjukvårdspersonal i andra fall kan medfölja vid uppdrag, se ovan.
Samverkan sker även gällande säkerställande av juridiska förutsättningar och utbildning för räddningspersonal så att de kan utföra viss sjukvård på skadeplats avseende Sjöfartsverkets SAR-verksamhet och Polismyndighetens fjällräddningsansvar när inte regionernas sjukvårdspersonal kan delta på skadeplats, men sjukvårdsledas på distans.
Is- och vattenlivräddning – fjällräddningsverksamhet
Räddningstjänstgruppen har bildat ett samverkansforum med bland andra RLC, SOS Alarm, Region Norrbotten och företrädare för kommunala räddningstjänster i syfte att finna former för bedrivande av parallella vattenlivräddningsinsatser i fjällmiljö samt ta fram vattensäkerhetsutbildning för fjällräddningen i Polisregion Nord.
Mattias Wiklund, chef Räddningstjänstgruppen, Polisregion Nord
Telefon 114 14
Fakta om polisens fjällräddning
Från 1 januari 2018 är Polisens Fjällräddning en nationell resurs och ianspråktas efter begäran till polisregion Nords regionledningscentral.
Polisens Fjällräddning omfattar 400 uppdragsanställda fjällräddare placerade på ett 30-tal orter i fjällänen. Fjällräddningen har särskilt utbildade insatsledare.
Fjällräddarna utbildas och övas med certifieringskrav under hela året och har kompetens och förmåga att verka i alla årstider, alla vädertyper och har lång uthållighet under svåra förhållanden.
I Polisens fjällräddning finns även specialräddningsgrupper med kompetens för höghöjdsräddningar i samverkan med helikopter samt grott räddningsgrupper.
Statistiken är baserad på Polisens räddningstjänstrapporter, som upprättas då beslut om räddningstjänst beslutas enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO).
