Den nationella folkhälsoenkäten skickas sedan år 2004 ut regelbundet till befolkningen. Avsändare är Folkhälsomyndigheten tillsammans med flera av landets regioner. Syftet med enkäten är att få en bild av hur befolkningen mår, och varje svar är viktigt eftersom resultaten används som underlag för att förbättra folkhälsan.
– Genom enkäten följer vi både hur folkhälsan utvecklas över tid och olika faktorer som påverkar hälsan. Därför finns det frågor i enkäten som rör upplevd hälsa, rökning och fysisk aktivitet, men även ekonomiska förutsättningar och socialt sammanhang, säger projektledare Malin Kark.
Återkommande frågor
Årets enkät innehåller samma frågor som tidigare, med tillägg av ett antal coronarelaterade frågor. Det handlar till exempel om ifall personerna har testat positivt för covid-19, undvikit att söka vård under coronapandemin eller fått inplanerade vårdbesök inställda. Till denna omgång av enkäten kommer även frågorna att ställas till ett extra urval av den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, för att se hur deras hälsa har sett ut under den pågående coronapandemin.
– Den nationella folkhälsoenkäten är av stor vikt, inte minst vid oväntade händelser som covid-19 och den pågående pandemin. De extra frågorna om covid-19 och dess påverkan på hälsan kommer att ge oss mer information om befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor före, under och efter pandemin, säger Malin Kark.
Utvecklingen sedan år 2004
Undersökningarna startade år 2004 och sedan dess visar enkätsvaren på flera tydliga trender:
- överlag är hälsan god – mer än 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har en god allmän hälsa
- självrapporterade psykiska besvär såsom ängslan, oro och ångest har ökat, särskilt bland yngre kvinnor
- daglig rökning har minskat
- genomgående uppger personer med förgymnasial utbildning oftare ohälsa än personer med eftergymnasial utbildning.
Ett annat syfte är bland annat att resultaten ska utgöra underlag för beslut om åtgärder som kan påverka folkhälsan och skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa på nationell, regional och lokal nivå.
– Sådant förebyggande arbete och insatser stärker både individen och hela samhällets utveckling, säger Malin Kark.
Läs mer
Information om Nationella folkhälsenkäten och om tidigare års undersökningar
Frågor och svar om undersökningen Hälsa på lika villkor
Fakta om enkäten Hälsa på lika villkor
Det första utskicket av enkäten görs den 11-16 februari. Totalt är det cirka 120 000 personer som får enkäten och de har blivit slumpmässigt utvalda att delta. Runt 40 000 kommer från det så kallade nationella urvalet runt om i hela Sverige. Cirka 80 000 omfattas av ett så kallat tilläggsurval i sju av landets regioner: Blekinge, Dalarna, Sörmland, Värmland, Västmanland, Västra Götaland och Östergötland.
Enkäten består av 66 frågor. Datainsamlingen sker med hjälp av Statistiska centralbyrån. Alla uppgifter är sekretesskyddade.
Datainsamlingen pågår fram till i mitten av maj. Resultaten från undersökningen presenteras under hösten 2021 i form av tillgängliga data på Folkhälsomyndighetens webbplats. Resultaten används också i olika kunskapsunderlag som tas fram på Folkhälsomyndigheten och i de olika regionerna.
Kategori: Nyhet
