I Kungsbacka arbetar polisen och kommunen tillsammans i det förebyggande arbetet mot inbrott i bostad. Inbrotten i bostad har inte minskat under pandemin men det finns sätt att skydda sig på. Ett av dem är Grannsamverkan.
Det syns en tydlig skillnad i utsatthet för inbrott om de boende i ett bostadsområde har organiserat sig med sina grannar i grannsamverkan eller inte. I Kungsbacka har cirka 10 600 hushåll av ungefär 33 800 organiserat sig inom grannsamverkan. De hushåll som har grannsamverkan är inte lika drabbade.
Den senaste forskningsrapporten från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kring grannsamverkan publicerades 2019. Rapporten visade att brottsligheten minskar med 36 procent där man har startat grannsamverkan.
Grannsamverkan i flerfamiljshus
I Kungsbacka har det under året startats flera nya grannsamverkansgrupper och de har även haft corona-anpassade utbildningar digitalt. Anna Lindqvist är kommunpolis i lokalpolisområde Kungsbacka och ansvarar för grannsamverkan i kommunen.
– Bland annat har vi startat grannsamverkan i bostadsområdet Ivarsgårdsgatan/Bäckmans gård i Kungsbacka med cirka 300 bostäder med 13 ombud som fungerar jättebra. Här ställde även bostadsbolaget Aranäs bostäder upp fullt ut. Sedan de startade upp grannsamverkan i området har det inte varit ett enda inbrott i bostad i området och gemenskapen upplevs som mycket bättre. Det går alltså bra att starta grannsamverkan i flerfamiljshus och hyreshusområden med god effekt, säger hon.
Polisen och kommunen samarbetar
I Kungsbacka är det polisen tillsammans med kommunens samordnare för det brottsförebyggande arbetet som driver konceptet grannsamverkan.
– Vi har delat upp arbetet mellan oss. Sammanlagt är det10 600 hushåll som är anslutna. Medlemmarna i våra grannsamverkansområden är på tårna och tipsar oss mycket och ofta. Det tar en hel del arbetstid, vi supportar så klart vid frågor, lämnar ut och beställer skyltar, men det är det värt när vi ser att inbrotten är 36 procent färre än i områden utan grannsamverkan, säger Anna Lindqvist.
Grannsamverkan mot brott generar oftast ett stort intresse både hos personer som är lämpliga att medverka och de som eventuellt är mindre lämpliga. Därför är polisen ofta med och startar grannsamverkan så att det ska bli en balanserad grupp.
Digital utbildning
Kungsbacka har en utbildning den 26 november som kommer att ske digitalt. Främst är det de boende som själva tar ansvar för att starta en grannsamverkansgrupp genom att man tar kontakt med varandra och följer de råd som polisen ger vid utbildningen. Polisen stöttar med material och tips på hur grannarna kommer igång.
– Det är inget krav att gå utbildningen för att inleda grannsamverkan men vi vill gärna att ombuden är med så att de förstår konceptet. De som går utbildningen och organiserar sig tillsammans med övriga grannsamverkansgrupper får bland annat ett informationsbrev varannan vecka. Genom samarbete och att de får snabb information om inbrott som har skett i närområdet kan de vidta åtgärder för att förhindra nästa inbrott, säger Anna Lindqvist.
Kommunicera med varandra
Det viktigaste är enligt henne att grannar hjälps åt genom att kommunicera med varandra för att förhindra inbrott.
– Samverkanmotbrott.se har tagit fram en grannsamverkans-app men det fungerar bra med valfri form av gruppchatt så att gruppen snabbt kommer ut med information till övriga i området.
Anna Lindqvist vill också flagga för något som det är bra att vara uppmärksam på.
– Hos oss har vi sett att tjuvarna rekognoserar genom att till exempel lägga stenar, sopkvastar eller liknade på uppfarten eller vid entrén. Finns sakerna kvar efter en dag ser de att ingen är i bostaden och att det kan vara ”fritt fram” att begå inbrott, säger hon.
Fönster och altandörrar vanligast
Vanligaste tillvägagångssättet är att tjuvarna går in via fönster eller altandörrar och det är främst teknik och smycken som försvinner.
Om ett inbrott har skett i ett område visar erfarenhet att det inom 14 dagar är stor risk för ett nytt inbrott i samma område. Polisen i Kungsbacka går därför alltid snabbt ut med information om att ett inbrott har skett till grannarna. Även facebooksidan Polisen Kungsbacka används för att snabbt få ut aktuell information.
Vill du starta upp Grannsamverkan i ditt område kan du kontakta kommunpolisen eller kontaktpersonen som är ansvarig för din kommun.
Tänk som en tjuv – förebygg inbrott
Rutinaktivitetsteorin är ett sätt att se på hur en tjuv skulle förhålla sig till just din bostad. För att ett inbrott i bostad ska kunna ske så måste följande tre saker vara uppfyllda.
- Det ska finnas en motiverad gärningsperson.
- Det ska finnas en lämplig bostad.
- Det ska saknas lämpliga väktare.
Motiverade gärningsmän finns det lite överallt visar inbrottsstatistiken, men de är färre i våra grannsamverkansområden.
Lämpliga bostäder finns det också överallt men de är också färre i våra grannsamverkansområden.
Lämpliga väktare är fler i våra grannsamverkansområden genom att man engagerar sig i ett syfte att lära känna varandra och hjälpas åt för att öka tryggheten.
Tänker du som en tjuv när du tittar över din bostad och har med dig punkterna 1-3 så kan du förhindra att det blir inbrott i din eller din grannes bostad.
Vilken väg skulle de gå in i din bostad om du skulle göra inbrott? Vilka är mina värdefullaste föremål och hur syns de utifrån? Var förvarar jag värdeföremål? (Strump-/underklädeslådan tittar alltid tjuven i direkt, så glöm den.)
Vem kan ha koll på min bostad när jag är borta? Kan jag installera timers på belysningen i bostaden när det blir mörkt? Kan grannarna ställa sin ena bil på vår garageuppfart när vi är borta? Larm? Bara fantasin sätter gränser. Inventera dina värdeföremål och märk gärna upp dem med märk-DNA.
Grannsamverkan som ett led att skapa en hållbar kommun
Kungsbacka kommun blev av tidningen Dagens samhälle nyligen utsedda till Sveriges mest hållbara kommun utifrån FN:s globala mål, Agenda 2030. Grannsamverkan bidrar åtminstone till tre av målen: Mål nr 10 Minskad ojämlikhet, mål nr 11 Hållbara städer och samhällen samt mål nr 16 Fredliga och inkluderande samhällen. Grannsamverkan är en bra och konkret metod för att bidra till ett hållbart samhälle.
