Polisens arbete mot brottsbenägna djurrättsaktivister visar att brotten är relativt få med lågt straffvärde men orsakar otrygghet hos dem som drabbas.
Polismyndigheten fick förra året i uppdrag av regeringen att redovisa hur myndigheten arbetar för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism.
Polisens redovisning av uppdraget visar att antalet brottsbenägna djurrättsaktivister är relativt få, cirka 25 individer enligt polisens bedömning. De brott som begås har ofta lågt straffvärde, till exempel ofredande och skadegörelse, men upplevs ha negativ påverkan på tryggheten hos dem som drabbas.
Brottslighet kopplad till djurrättsaktivism förekommer mest frekvent i polisregion Väst, där en särskild insats pågår sedan 2018. I övriga polisregioner förekommer det i relativt liten utsträckning.
Insatsen i region Väst är i linje med polisens nationella strategi mot olagliga miljö- och djurrättsaktioner. Erfarenheterna från insatsen ska sammanställas av polisens utvecklingscentrum Väst vid Nationella operativa avdelningen och delas med andra polisregioner i syfte att effektivisera polisens arbete mot brottslighet kopplad till djurrättsaktivism.
En slutsats är att en trygghetsskapande informationsinsats riktad till målsägare och andra som riskerar att drabbas har minskat oron för brott.
Polisens samarbetsmodell med Säkerhetspolisen i syfte att reducera extremism bedöms också stärka polisens förmåga att hantera brottsbenägna djurrättsaktivister, även om just den gruppen inte klassas som en våldbejakande extremistmiljö och inte ingår i Säkerhetspolisens uppdrag.
