Polisens statistik för fjällräddningsinsatser under 2019.
Polisens fjällräddning genomförde 333 räddningsinsatser i fjällmiljö i Sverige under förra året. Totalt berördes 395 personer. Dessutom kallades fjällräddare ut på 27 insatser av sökande efter försvunna personer i annan terräng. Det visar polisens statistik för 2019.
Siffrorna visar att antalet fjällräddningar i fjällmiljö ligger på ungefär samma nivå eller lägre jämfört med 2018, förutom i Jämtlands län där man kan se en liten ökning.
– Jämtland och särskilt triangeln, Storulvån, Sylarna och Blåhammarn är ett ”instegs-område” för personer som vill börja fjällvandra vilket innebär att många med liten rutin av fjällvandring söker sig dit. En del av dessa missbedömer sin förmåga och fysiska status vilket renderar i en del fjällräddningar, säger Peter Borg, samordningsansvarig för Fjällräddningen i Jämtland.
Fallskador vanliga
Det finns många orsaker till fjällräddningsinsatser. Det kan handla om allt från trasiga skidor och fastkörda skotrar där man hamnar i ett utsatt läge till utmattning och hjärtfel. Men en skadetyp sticker ut i statistiken.
– Utan att dra för stora växlar så är det ju fallskador som dominerar helt klart med skador på knä, underben och fotleder i första hand, säger Mattias Wiklund chef för Räddningstjänstgruppen i Polisregion Nord.
– Vi analyserar statistiken och försöker dra lärdomar för att anpassa våra tekniker, metoder och utrustning för att våra fjällräddare ska stå bättre rustade vid kommande insatser, säger han.
Helikopter biträdde vid cirka hälften av alla insatser under förra året. Polishelikopter, norsk helikopter, ambulanshelikopter och inhyrda civila helikoptrar har hjälpt till.
Efterforskning av försvunna personer
Utöver de 333 insatserna i fjällmiljö fick polisens Fjällräddning totalt 27 uppdrag vid insatser av sökande efter försvunna personer i annan terräng, så kallad EFP (efterforskning försvunnen person) under 2019. Siffran när det gäller EFP har sjunkit i tre av länen om man jämför med 2018.
– Det är svårt att säga vad det kan bero på. I vissa lägen bedömer man att det räcker med att kalla ut andra resurser, som till exempel Hemvärnet, säger Mikael Baudin som är RLC-befäl och ansvarig för räddningstjänstfrågor på Regionledningscentralen Region Nord, varifrån insatserna initialt hanteras operativt.
– Under 2019 hade vi också en del utdragna sökanden efter försvunna personer i annan terräng än fjällmiljö som sträckte ut sig över tid, säger han.
Av statistiken framgår att endast nio av fjällräddningsinsatserna gjordes vid laviner. Ingen person omkom i samband med dessa laviner.
Kommentarer och kontaktpersoner för respektive fjällområde
Norrbottens län och fjällområde
– Det område med flest ärenden är kring Kebnekaise, vilket är det område som har flest turister och som också är platsen med mest utmanande miljö. Många gånger är det i fjällen långt till farbar väg, vilket gör att mindre skador, så som lättare stukningar, nedkylning och sjukdomstillstånd, som normalt hade gått att hantera själv kräver att fjällräddningen bistår, säger Fredrik Groth.
– Polismyndigheten samverkar med andra många aktörer som Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd, STF, turistnäringen med flera för att informera och förebygga tillbud och olyckor i fjällen.
Fredrik Groth
Verksamhetsutvecklare Räddningstjänstgruppen
Samordningsansvar Fjällräddning Norrbotten
Telefon: 114 14
Västerbottens län och fjällområde
– När det gäller Västerbotten så är det i princip exakt som 2018, det vill säga en tendens på nedgång jämfört med 2017 och det saknas ju sammanställning från tidigare år. I övrigt är det inget som sticker ut när det gäller Västerbotten, säger Lars Ragnvaldsson.
Lars Ragnvaldsson
Verksamhetsutvecklare Räddningstjänstgruppen
Samordningsansvar Fjällräddning Västerbotten
Telefon: 114 14
Jämtlands län och fjällområde
– Jämtland, och särskilt triangeln, Storulvån, Sylarna och Blåhammarn, är ett ”instegs-område” för personer som vill börja fjällvandra vilket innebär att många med liten rutin av fjällvandring söker sig dit. En del av dessa missbedömer sin förmåga och fysiska status vilket renderar i en del fjällräddningar. Svenska turistföreningen uppger att besökssiffrorna i Jämtlands fjällområde har ökat markant, vilket i sig är glädjande, men det kan även vara orsaken till ökningen av antalet räddningar, säger Peter Borg.
Peter Borg
Verksamhetsutvecklare Räddningstjänstgruppen
Samordningsansvar Fjällräddning Jämtland
Telefon: 114 14
Dalarnas län och fjällområde
– Tendensen vi ser i Dalarna är att skoterolyckorna ökar och därmed antalet svårare skador. Vi ser också att det är fler ovana personer som rör sig i fjällen. De förlitar sig ofta på mobiltelefoner, med exempelvis GPS, som inte alltid fungerar i fjällmiljö.
Anders Wallin
Verksamhetsutvecklare Räddningstjänstgruppen
Samordningsansvar Fjällräddning Västerbotten
Telefon: 114 14
Fjällräddningens siffror
|
Norrbotten |
2019 |
2018 |
2017 |
|
Antal fjällräddningar |
130 (som hanterade 156 personer) |
143 |
153 |
|
EFP (efterforskning försvunnen person) |
4 |
34 |
7 |
|
Västerbotten |
|||
|
Antal fjällräddningar |
37 (som hanterade 43 personer) |
35 |
63 |
|
EFP (efterforskning försvunnen person) |
14 |
21 |
30 |
|
Jämtland |
|||
|
Antal fjällräddningar |
119 (som hanterade 145 personer) |
106 |
143 |
|
EFP (efterforskning försvunnen person) |
6 |
20 |
23 |
|
Dalarna |
|||
|
Antal fjällräddningar |
47 (som hanterade 51 personer) |
51 |
37 |
|
EFP (efterforskning försvunnen person) |
3 |
3 |
2 |
|
Totalt: |
333 insatser (som hanterade 395 personer) + 27 EFP (efterforskning försvunnen person) |
