Var fjärde kvinna och mer än var tredje man i Sverige tror att ångest är orsakad av personen själv, och undersökningar från andra länder visar på liknande resultat. Följden kan bli att den som har ångestsyndrom inte söker hjälp i tid, på grund av känslor av skuld och skam.
Ångestsyndrom är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden i Sverige. Tillståndet leder ofta till undvikande och svårigheter att fungera till exempel i arbetslivet, i skolan och i sociala relationer. Undersökningen Synen på psykisk ohälsa och suicid som gjordes 2022 visar att var fjärde kvinna och mer än var tredje man i Sverige tror att ångest är orsakat av personen själv, och liknande resultat framkommer i en systematisk litteraturöversikt där 18 internationella studier analyserats. Sådana föreställningar kan skapa problem för personer som har ångestsyndrom, eftersom den som stigmatiseras kan ta till sig attityderna. Den självstigmatiseringen leder till skam- och skuldkänslor och kan göra att man undviker att söka hjälp i tid.
– Den vanligaste föreställningen är att ångesten inte är på riktigt, att det är man själv som orsakat den och att man bara behöver ta sig samman för att komma ur sitt problem, men så är det så klart inte. Det finns effektiv hjälp och behandling för den som lever med svår ångest, men om man skäms över sitt mående kan det ta lång tid innan man vågar söka hjälp. Om hjälpen dröjer kan både ångesten och konsekvenserna ha vuxit sig större, säger Hillevi Busch, doktor i psykologi och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Då många som har ångestsyndrom är unga kan följderna av stigmatiseringen bli stora, särskilt om det saknas kunskap och förståelse i skola och arbetsliv. Till exempel när det gäller social ångest. Social ångest uppstår ofta när man har andras uppmärksamhet, som när man håller ett föredrag eller uttrycker sin mening på ett möte. Följden kan bli att man undviker dessa situationer, och i längden att viktigt lärande och utveckling går förlorade både för personen själv och för omgivningen.
För att minska stigmatiseringen av personer med ångestsyndrom behöver kunskapen om tillståndet öka, både bland allmänheten och i olika yrkesgrupper till exempel inom hälso- och sjukvården och skolan. Då kan fler drabbade våga berätta hur de mår och söka hjälp om så behövs.
Fakta ångestsyndrom
Ångestsyndrom är en grupp psykiatriska tillstånd som kännetecknas av en överväldigande, svårkontrollerad och ofta återkommande ångest. Det innebär ett starkt obehag, vilket lätt leder till undvikande av situationer som kan utlösa ångesten. Tillstånden kan bli långvariga, men ofta går de att behandla med god effekt, till exempel med psykoterapi eller läkemedel. Förutom social ångest är vanliga ångestsyndrom generaliserat ångestsyndrom (stark rädsla och oro för olika problem som kan uppstå i livet) samt paniksyndrom (återkommande plötsliga panikattacker med starka kroppsliga reaktioner).
Enligt Nationella Folkhälsoenkäten uppgav sju procent av befolkningen svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, men hur många av dessa som uppfyller kriterierna för ångestsyndrom är okänt.
