Under våren och sommaren 2022 genomfördes en så kallad trygghetsmätning i Borlänge kommun. Det sammantagna resultatet visar att Borlängeborna till största delen känner sig trygga i det egna bostadsområdet.
Syftet med mätningen är att fånga upp hur den enskilda medborgaren ser på eventuella problem i sitt bostadsområde, om hen varit utsatt för brott senaste året, om hen känner oro för att utsättas för brott och huruvida hen känner sig trygg i sitt bostadsområde.
De svar som kommit in genom trygghetsmätningarna bidrar till ett tydligt medborgarperspektiv i polisens och kommunens gemensamma, lokala lägesbilder. Svaren utgör värdefullt underlag för beslut om åtgärder för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Trygghetsmätningen är ett forsknings- och utvecklingssamarbete tillsammans med polisregion Bergslagen och Örebro Universitet. Detta är den första av fyra planerade trygghetsmätningar som kommer att ske årligen 2022-2025.
63 procent svarade
Enkäten har gått ut till sammanlagt 1800 slumpvis utvalda medborgare i åldrarna 16 – 85 år. Totalt kom 1140 svar in, vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 63 procent. Svarsfrekvensen mellan de olika geografiska områdena varierar mellan 51 procent och och 72 procent. Enkäten omfattar 28 frågor och frågorna utgår från bedömningar om situationen i det egna bostadsområdet. Fem av frågorna gäller den svarandes personliga förhållanden så som ålder, kön och boendeform.
Övergripande resultat
Det sammantagna resultatet visar att Borlängeborna till största delen känner sig trygga i det egna bostadsområdet.
Går du in och granskar olika områden i kommunen, eller sorterar resultaten utifrån ålder, kön eller bostadsform visar resultatet att det finns områden och/eller grupper som upplevs mer otrygga än andra.
Det område som sticker ut mest är Centrum. Andelen personer som uppgett att de varit utsatta för brott och andelen som känner sig otrygga när de är ute ensamma sent på kvällen är störst bland de svarande i Centrum. Även Västra området sticker ut. Andelen brottsutsatta och otrygga är något lägre än i Centrum, men högre än i övriga områden. Boende på landsbygden uppger i störst utsträckning att de känner sig trygga i sitt område.
Kvinnor har över lag uppgett att de upplever sig otrygga i större utsträckning än män, och de yngre kvinnorna upplever sig mer otrygga än de äldre. Personer boende i hyresrätt är mer otrygga än personer i bostadsrätt och villa. Bland villaboende uppger störst andel att de känner sig trygga.
En fråga handlar om i vilken utsträckning Borlängeborna anser att polisen bryr sig om de lokala problemen. I de områden där flest personer känner sig otrygga och där brottsutsattheten är störst – i Centrum och i Västra området – uppger de svarande i störst utsträckning att polisen bryr sig om de lokala problemen. Omvänt gäller för de områden där människor överlag känner sig trygga och brottsutsattheten är låg; där är det fler som anser att polisen inte bryr sig om de lokala problemen. En tolkning av detta är att polisen lägger sina resurser på de platser där behoven är störst, och att detta är märkbart för de som bor i dessa områden.
Vad händer nu?
Resultaten av trygghetsmätningen analyseras nu tillsammans med forskare från Örebro universitet. Analysarbetet har påbörjats och kommer att fortsätta under våren. Analysen kommer, tillsammans med annan kunskap, att utgöra grund för kommande aktiviteter på det brottsförebyggande och trygghetsskapande området. Fokus kommer i första hand att ligga på de företeelser och områden som bidrar mest till upplevelsen av otrygghet.
Det större sammanhanget
1 juli 2023 förväntas en ny lag träda i kraft, som ger kommunerna en lagstadgad skyldighet att bedriva brottsförebyggande arbete (SOU 2021:49) I lagförslaget anges att varje kommun ska beskriva brottsligheten och dess konsekvenser i kommunen, analysera orsakerna till de problem som identifieras och ta ställning till behovet av förebyggande åtgärder samt formulera detta i en åtgärdsplan.
Borlänge kommun har påbörjat arbetet med att ta fram lägesbild enligt lagförslaget. Resultatet av trygghetsmätningen kommer att införlivas med, och bli en viktig del av, lägesbilden samt orsaksanalysen. Därmed kommer den också att ha betydelse för innehållet i åtgärdsplanen.
Trygghetsmätningen kommer att genomföras årligen under perioden 2022-2025; detta är alltså den första i en rad av fyra undersökningar. I takt med att fler undersökningar genomförs kommer såväl kunskapsunderlaget som analysen att förbättras.