En ny litteraturöversikt och intervjustudie från Folkhälsomyndigheten visar att det finns olika barriärer i form av rasism och exkludering som hindrar arbetet med hivprevention. Även behovet av ett ändamålsenligt stöd och bemötande för migranter som lever med hiv i Sverige synliggörs.
Enligt litteraturöversikten visar internationell forskning, främst från USA, att intersektionellt stigma, det vill säga hivstigma, rasism och exkludering, är kopplat till negativa konsekvenser på icke-vita hbtqi-personers liv. Konsekvenserna består till exempel av en ökad grad av psykisk ohälsa och social utsatthet. Det har också påverkan på tillgången till vård och information och kunskap om hiv och hivprevention.
– Hivprevention har koppling till livsvillkor och samhällsstrukturella förutsättningar. Därför är det viktigt att utveckla kunskaperna om marginaliserade gruppers livsvillkor, särskilt de grupper som i högre utsträckning är utsatta för hivinfektion, säger Desireé Ljungcrantz, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten.
Socialt stöd stärker
En annan slutsats i litteraturöversikten är att socialt stöd, kamratstöd, interventioner med inkluderande strategier är effektiva för att stärka känslan av egenmakt och öka kunskapen om hiv och hivprevention. Socialt stöd minskar också konsekvenserna av utsatthet för stigma, och ökar känslan av tillhörighet och livskvalitet bland icke-vita hbtqi-personer.
Dessa aspekter, samt tolkningsstöd, framkommer också som viktiga för delaktighet och livskvalitet i den svenska intervjustudien. Studien baseras på intervjuer med 20 personer som lever med hiv i Sverige men är födda i andra länder. Fokus för intervjustudien är mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet. Resultatet visar att de flesta utmaningar som migranter som lever med hiv möter, inte i första hand är kopplade till deras hivstatus. Utmaningarna handlar snarare om deras status som migranter, till exempel att kunna etablera sig socialt genom delaktighet i samhället, arbetsliv och boende.
– För att lyckas med adekvat stöd, vård och ett gott bemötande för personer som lever med hiv, behövs kunskap om olika gruppers villkor och behov. Dessa två rapporter kan förhoppningsvis bidra till att höja kunskapen och till utvecklande dialoger inom berörda verksamheter, menar Desireé Ljungcrantz.
Om intervjustudien
Folkhälsomyndighetens intervjustudie ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet. Frågor som utforskas handlar om livsvillkor, behov, bemötande och utmaningar. Rapporten som nu publiceras är baserad på intervjuer med 20 personer mellan 20 och 59 år som lever med hiv och är födda i 14 olika länder.
Intervjustudien visar att de flesta utmaningar som migranter som lever med hiv möter är kopplade till deras status som migranter snarare än hivstatusen. Deltagarna upplever att grundläggande rättigheter och välfärdssystemet i Sverige ger möjligheter till bättre livsvillkor och vård för personer som lever med hiv än vad hemlandet kunde erbjuda. Rättigheterna för hbtqi-personer beskrivs som omvälvande och har skapat trygghet för flera deltagare. Samtidigt utmanas många i vardagen av språkliga och strukturella hinder i mötet med myndigheter. I intervjustudien framkommer att rasism, främlingsfientlighet och diskriminering utgör större begränsningar än hiv för intervjudeltagarna.
Läs mer
Kategori: Nyhet
