- Skillnad i hälsorelaterad livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige

Resultaten redovisas i en studie som är baserad på en enkätundersökning om nyanlända barns hälsa som Folkhälsomyndigheten och Röda Korsets Högskola genomförde 2018. Enkäten besvarades av 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som kommit till Sverige från Afghanistan, Irak och Syrien. Med hälsorelaterad livskvalitet menas de aspekter av livskvaliteten som påverkas av hälsan.

Studien visar att nyanlända i åldersgruppen 16–18 år har en lägre hälsorelaterad livskvalitet än nyanlända i åldern 12–15 år. Nyanlända barn från Afghanistan har lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med jämnåriga från Irak och Syrien, och ensamkommande har lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med dem som anlänt till Sverige med sina vårdnadshavare. Även de som bor med andra än familj eller släktingar i Sverige, till exempel på ett hem för vård och boende (HVB) uppger lägre hälsorelaterad livskvalitet än de som bor tillsammans med sin familj. Högst hälsorelaterad livskvalitet har nyanlända barn vars familj har bra ekonomi.

̶ Studien synliggör att levnadsförhållandena bland nyanlända barn skiljer sig åt och att det har betydelse för deras hälsorelaterade livskvalitet. Flera av faktorerna, som boendesituation och familjens ekonomi i Sverige, är möjliga att påverka och det finns grupper av nyanlända barn som kan behöva riktade insatser, säger Anna-Karin Eriksson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Studien är en del av en större undersökning om nyanlända barns hälsa och levnadsförhållanden som genomförts som ett samverkansprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Röda Korsets Högskola.