- Ökande hälsoskillnader i pandemins spår kräver brett folkhälsoarbete på alla nivåer i samhället

I en samlad bedömning visar Folkhälsomyndigheten att ojämlikheterna i hälsa riskerar att öka vilket sätter ljuset på behovet av ett brett folkhälsoarbete på alla nivåer i samhället.

– Redan nu ser vi att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver stärkas och prioriteras för att behålla en god folkhälsa och minska ojämlikheterna i hälsa, säger Johan Carlson, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har sammanställt den internationella forskningen om pandemin och smittskyddsåtgärderna ur ett brett folkhälsoperspektiv. Myndigheten har också analyserat svenska data om livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor – som är avgörande för vår hälsa – och befolkningens psykiska och fysiska hälsa under 2020 jämfört med tidigare år.

Resultaten visar att vissa grupper har drabbats mer än andra. Distansundervisning har till exempel varit särskilt problematisk för elever med behov av extra stöd i skolan och med påfrestande hemförhållanden. Sysselsättningen har minskat mest i grupper som redan före pandemin hade svag ställning på arbetsmarknaden, såsom personer födda utomlands och anställda inom exempelvis hotell och restaurang.

– Särskilt oroande är att vissa grupper har behövt mer hjälp med boende och mat och att isolering har drabbat dem med redan bristfälliga nätverk och stort behov av stöd och trygga sammanhang, säger Anna Månsdotter, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Människors levnadsvanor har påverkats på olika sätt och i olika stor utsträckning. De flesta i befolkningen har behållit sina vanor. Förändringar som kan ses på befolkningsnivå är minskad fysisk aktivitet, minskat intag av grönsaker men ökat intag av snacks och sötsaker. Andelen med daglig rökning, riskkonsumtion av alkohol och problemspelande var däremot oförändrad i befolkningen som helhet.

Det är främst bland personer i åldern 16–29 år som levnadsvanorna har förändrats när det gäller fysisk aktivitet, matvanor och alkoholkonsumtion.

– Vi ser att de unga har suttit mer stilla och ätit mer snacks och sötsaker. Detta kan öka övervikt och fetma på längre sikt vilket är en av folkhälsans största utmaningar. Samtidigt är det positivt att ungdomar och unga vuxna har druckit mindre alkohol, säger Anna Månsdotter.

Internationella studier visar att både barn och vuxna rapporterade något lägre psykiskt välbefinnande, och i viss mån ökade psykiska besvär under pandemins inledning. I Sverige har de flesta haft ett gott hälsotillstånd, men under hösten verkar de lätta psykiska besvären ha ökat något jämfört med våren. Det finns även signaler om ökad oro, ångest och nedstämdhet bland exempelvis personer med migranterfarenhet, hbtqi-personer och barn i familjer med psykisk ohälsa, beroende eller våld.

Färre har vårdats för exempelvis alkohol- och narkotikaberoende, hjärtinfarkt, stroke, fallskador och våldsrelaterade skador. Men detta kan också bero på förändringar i vårdens kapacitet, och på att människor har undvikit att söka vård.

Det är för tidigt för att avgöra pandemins fulla effekt på folkhälsan, och det är fortsatt svårt att göra internationella jämförelser då insatserna för att mildra de negativa konsekvenserna har varierat mellan länder. Folkhälsomyndigheten fortsätter därför att följa kunskapsläget och att identifiera nya frågeställningar för fördjupad analys.