Många vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, IF, lever ett stillasittande liv som kan leda till ohälsa och minskad livskvalitet. Ett nytt kunskapsstöd visar hur omgivningen kan göra för att främja ett aktivt liv, och hur de hinder som finns kan övervinnas.
Kunskapsstödet som Folkhälsomyndigheten har tagit fram består av filmer och faktablad och belyser olika faktorer som möjliggör fysisk aktivitet bland personer med IF.
̶– Det är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv att samhället erbjuder aktiviteter där vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning känner sig inkluderade och välkomna. Med rätt stöd och förutsättningar kan personer med IF inte bara förbättra hälsan, utan även uppleva en ökad livskvalitet. Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd ger vägledning om hur stödet kan anpassas efter individens behov, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
IF är en diagnos som 1–1,5 procent av befolkningen har. I den gruppen är det bara 10 procent av de vuxna som når de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för god hälsa och livskvalitet, och andelen med ohälsa, till exempel högt blodtryck, typ 2-diabetes och benskörhet, är högre bland personer med IF än i befolkningen i stort. Personer med IF riskerar även att dö i yngre ålder än förväntat av hjärt-kärlsjukdom och cancer.
För personer med IF som bor med stöd enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har verksamhetschefers och personalens kunskap och kompetens en stor inverkan på deras aktivitetsnivå. Även stöd från anhöriga och närstående är viktigt för att möjliggöra fysisk aktivitet. Att ledare i föreningslivet skapar en välkomnande miljö är också avgörande för att fler personer med IF ska kunna delta.
– En annan aspekt som ofta är ett hinder är kommunikation. För personer med IF kan det vara en utmaning att förstå och bearbeta information, och därför är tydlig och anpassad kommunikation avgörande för att möjliggöra deltagande i olika aktiviteter, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Kunsskapsstödet riktar sig till beslutsfattare, verksamhetschefer, professioner och verksamheter som arbetar med personer med IF.
