Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.
Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten har i en gemensam rapport sammanställt kunskapsläget om barns och ungas användning av digitala medier och effekterna på deras hälsa. Den överlämnas nu till regeringen.
Rapporten bekräftar att digitala medier är en självklar del av barns och ungas fritid. Barn och unga berättar att användning av digitala medier kan innebära positiva saker som att lära sig något nytt, ha roligt och ha kontakt med vänner. Men både barn och föräldrar bekräftar också de nackdelar som forskningen visar: minskad sömn och negativ påverkan på kroppsbilden. I nationella enkäter uppger barn att de har utsatts för bland annat mobbning och hot på nätet.
– Sammantaget ser vi behov av insatser för att förebygga negativa konsekvenser av digital medieanvändning hos barn och unga. Vi bedömer att det kan ha effekt på befolkningsnivå att främja en balans mellan digital medieanvändning, fysisk aktivitet, sömn och andra hälsofrämjande aktiviteter, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Samhällets ansvar
Det är enligt Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten väsentligt att framhålla att allt ansvar inte kan ligga på individen. En viktig del är att uppmärksamma och diskutera utformningen av kommersiella digitala medier, som i dag är designade för att stimulera ökad användning.Yrkesgrupper som arbetar nära barn och unga samt civilsamhälle och myndigheter är viktiga för att göra det möjligt för barn och unga att kunna ha ett balanserat användande av digitala medier.
– Det är en angelägen rapport som också visar på samhällets ansvar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan men utan att inskränka barnens rätt till information och att själva uttrycka sig på nätet, säger Jan-Olof Lind, generaldirektör på Mediemyndigheten.
Forskning och data
Resultaten i kunskapssammanställningen grundar sig i aktuell forskning och data från nationella enkätstudier samt dialoggrupper med barn, unga, föräldrar och representanter för civilsamhälle, profession och andra myndigheter.
Generellt visar forskningen ett samband mellan mycket skärmanvändning och sämre sömnhälsa samt depressiva symtom. Att mycket skärmanvändning kan leda till sämre sömn ses redan för barn under ett års ålder. Ett annat tydligt resultat är ett ökat missnöje med den egna kroppen bland barn och unga 10–18 år, kopplat till exponering av osunda skönhetsideal på sociala medier.
Det är också tydligt att mycket speltid är en riskfaktor för att utveckla dataspelsberoende. Den tekniska och kommersiella utformningen av digitala medier kan också vara skadlig, dels genom att innehållet kan vara skadligt, dels genom att stimulera till ökad användning som kan tränga undan sömn, fysisk aktivitet och skolarbete.
Skyddsfaktorer och rekommendationer
När det gäller skyddsfaktorer ger rapporten stöd för att goda relationer till föräldrar och att skolan fungerar bra kan vara ett skydd mot negativa hälsoeffekter av digitala medier. Samspelet mellan livsvillkor, levnadsvanor och psykisk hälsa påverkar både användandet och konsekvenserna.
Folkhälsomyndigheten ska med utgångspunkt i kunskapssammanställningens resultat ta fram rekommendationer och vägledning för digital medieanvändning i åldrarna 0–18 år. I detta arbete ska också Mediemyndigheten bidra med kunskap och erfarenheter. Rekommendationerna presenteras i september och vägledningen i december 2024.
