Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.
Kartläggningen är en del av regeringsuppdraget om existentiell hälsa. Den innehåller en litteraturöversikt av begreppet existentiell hälsa och en sammanställning av vilka aktörer som arbetar med det, och på vilket sätt. Det finns även en översyn av hur dimensioner av och arbete med existentiell hälsa mäts och följs upp i dag.
Både i Sverige och internationellt saknas en entydig definition av existentiell hälsa, men beskrivningar som återkommer är ”meningsskapande”, ”relation till sig själv, andra och naturen”, ”en känsla av trygghet” och ”att vara en del av något större”. Detta är i linje med arbete kopplat till WHO, där begreppet bland annat omfattar harmoni och inre frid, helhet och integration, samt mening och syfte med livet.
̶– Existentiell hälsa beskrivs här i Sverige också som individens innersta väsen, kärnan i att vara en människa och kan vara kopplat till ens identitet. Arbetet visar även tydligt att existentiell hälsa som fenomen väcker ett stort engagemang på många håll i vårt samhälle, säger Emma Lindholm, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Många aktörer arbetar med existentiella frågor
I Sverige definieras och används begreppet existensiell hälsa inom områden och forskningstraditioner som religionspsykologi, hälsa, natur, kultur och filosofi. Insatser kopplade till existentiella frågor utförs av aktörer bland annat inom civilsamhället, forskarsamhället, nationella myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser. Men kartläggningen visar att få aktörer har gjort en uttalad tolkning av begreppet existensiell hälsa.
De insatser som görs rör ofta sociala eller fysiska aktiviteter, rättighets- och policyarbete samt kunskapsstöd och utbildning med målgrupper. Insatserna kan vara riktade till både allmänheten och grupper som barn och äldre, anhöriga, migranter, nationella minoriteter, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning.
Den nya kunskapen presenteras i en rapport och är utgångspunkten för Folkhälsomyndighetens fortsatta arbete med uppdraget om existensiell hälsa, som innebär att föreslå hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Uppdraget slutredovisas den 3 mars 2025.
