Sverige har nått det globala målet i FN-organet UNAIDS strategi för att bekämpa hiv. Det så kallade 95-95-95-målet innebär att minst 95 procent av de som lever med hiv känner till sin diagnos, att 95 procent av dessa har antiviral behandling och att 95 procent av de behandlade har en välfungerande behandling med nedtryckta virusnivåer.
Forskare vid Los Alamos National Laboratory i USA, Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin har i samarbete med Folkhälsomyndigheten och representanter för det nationella kvalitetsregistret för hiv, InfCare HIV, visat att vid slutet av 2022 hade 96 procent av alla personer med hiv i Sverige en diagnos. Av dessa hade 99 procent antiviral behandling, varav 98 procent hade en välfungerande behandling med nedtryckta virusnivåer i blod. Resultaten som baseras på data från det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV, visar också att Sverige har en låg andel oupptäckta fall och att smittspridningen har avtagit betydligt under senare år. Viruset kan inte överföras från en person med välinställd antiviral behandling vid sexuell kontakt även om den är oskyddad. Allt effektivare behandlingar har också gjort att en person med hiv idag har en förväntad livslängd som motsvarar den hos någon utan hiv.
I studien har forskarna använt sig av en ny matematisk sannolikhetsmodell där laboratoriedata kombineras med kliniska bakgrundsdata. Genom detta har tiden en person har varit infekterad kunnat beräknas med god precision och därigenom har det så kallade mörkertalet i olika grupper kunnat beräknas. Studien ger på så vis underlag för framtida strategier för testning och förebyggande av hiv i Sverige.
– Våra nordiska grannländer har uppnått liknande resultat men vi är först med att använda denna avancerade metod för att uppskatta mörkertalet och först med att publicera data som bekräftar att vi uppnått UNAIDS 95-95-95-mål. Svensk hivvård håller en mycket hög och jämn kvalitet över hela landet, men det är viktigt att inte slå sig till ro utan fortsätta det framgångsrika arbetet för att behålla den höga nivån och också fortsätta med förbyggande insatser och tidig identifiering av personer med hiv, säger Magnus Gisslén, statsepidemiolog och en av forskarna bakom studien.
