De flesta treåringar i Västerbotten har en god socioemotionell förmåga. En ny studie visar samtidigt att det finns ett samband mellan socioemotionella svårigheter och föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och födelseland.
Studien som nu presenteras är gjord av Umeå universitet i samverkan med Folkhälsomyndigheten. I undersökningen ingick över 9000 barn och deras föräldrar som genomförde 3-årsbesök på BVC i Västerbotten år 2014–2018. Föräldrarna fick vid besöket besvara frågor om sitt barns socioemotionella förmåga. Med det avses hur barnet kan samspela med jämnåriga och vuxna, vilket på sikt kan ha betydelse för barnets psykiska hälsa.
God socioemotionell förmåga hos de flesta
Resultaten visar att en majoritet av de treåriga barnen hade en god socioemotionell förmåga. Samtidigt visar studien att det finns ett samband mellan socioemotionella svårigheter hos barnen och vissa indikatorer hos föräldrarna. Socioemotionella svårigheter kan till exempel innebära att barnet har det besvärligt med socialt samspel och att reglera sina känslor. Barn vars föräldrar hade låg inkomst, låg utbildningsnivå eller där minst en förälder var född utanför Sverige, visade oftare tecken på socioemotionella svårigheter än barn vars föräldrar hade hög inkomst eller utbildningsnivå, eller var födda i Sverige. I synnerhet förekom socioemotionella svårigheter hos barn om båda föräldrarna var födda i ett annat land än Sverige. Det var också en större andel pojkar som visade tecken på socioemotionella svårigheter än flickor.
– Genom enkäten får BVC-personalen värdefull kunskap, och ett verktyg att prata med föräldrarna om barnets sociala och känslomässiga färdigheter. Det ger BVC möjlighet att tidigt upptäcka barn och familjer som kan behöva mer utredning och stöd, säger Anneli Ivarsson, professor vid Umeå universitet.
Stöd genom tidiga insatser
Det tidiga livets villkor är ett av fler målområden inom folkhälsopolitiken. Det innefattar att skapa goda livsvillkor och stärka förutsättningarna för alla barn att utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor.
– Resultaten från studien belyser BVC:s betydelsefulla roll i att uppmärksamma och stödja barn och föräldrar genom tidiga och kompenserande insatser. Sådana insatser kan ge livslånga positiva effekter och bidra till att minska hälsoskillnaderna i befolkningen, säger Anna-Karin Eriksson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Studien som nu presenteras ingår i den så kallade Salutsatsningen som introducerades i Västerbotten 2005. Syftet med satsningen är att alla barn och ungdomar 0–18 år ska nås av hälsofrämjande insatser under hela uppväxten, med början hos de blivande föräldrarna under graviditeten.
Läs mer
Socioemotionell förmåga hos små barn: betydelsen av föräldrars inkomst, utbildning och födelseland
Studien är även publicerad i en vetenskaplig tidskrift:
