Små förändringar i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa – men en oro för att familjemedlemmar och äldre släktingar skulle bli allvarligt sjuka eller dö i covid-19. Det är några av resultaten i en undersökning om hur barn och unga i Sverige påverkades av covid-19-pandemin.
Folkhälsomyndigheten har undersökt covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Uppdraget har haft fokus på barns egna berättelser och på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.
Resultaten tyder på små förändringar. Utvecklingen följer i stort de trender som sågs före pandemin. Men det finns undantag. Tidigare utmaningar och svårigheter blev mer påtagliga. Barn med funktionsnedsättning berättade att pandemin gjorde dem ännu mer ensamma, och att livet därmed blev tråkigare. En större andel barn med funktionsnedsättning samt 15-åriga tjejer upplevde en negativ påverkan på sina skolprestationer, relationer, levnadsvanor och sin hälsa jämfört med andra barn. Andelen barn som känner sig stressade på grund av skolarbete fortsatte att öka.
– Rapporten belyser hur viktigt det var att grundskolorna i huvudsak hölls öppna. Skolans hälsofrämjande och kompensatoriska arbete behöver stärkas, och är särskilt viktigt under en pandemi. Utgångspunkten vid samhällskriser bör vara att ställa om snarare än att ställa in när det gäller verksamheter som är viktiga för barns och ungas hälsa och utveckling, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Barn inte rädda – men oroliga
Barn och unga var generellt sett inte rädda för att själva bli smittade eller sjuka. Men var oroliga för att familjemedlemmar och äldre släktingar skulle bli allvarligt sjuka eller dö i covid-19.
Risken för barn att behöva sjukhusvård var under hela pandemin betydligt lägre än för vuxna. De flesta barn som blev sjuka fick milda symtom och av de som var i behov av sjukhusvård var vårdtiderna för de flesta barn korta. Cirka 2 800 barn har under pandemins första tre år vårdats på sjukhus på grund av covid-19 och 240 barn har fått intensivvård. Det var framför allt i januari 2022 i samband med den första omikronvågen som barn behövde sjukhusvård och då särskilt de yngre. Ett fåtal barn har avlidit med covid-19 som underliggande dödsorsak. En del har kvarstående symtom eller sena besvär. Fram till februari 2024 hade drygt sex hundra barn fått hjälp i den specialiserade vården för postcovid, ett postinfektiöst tillstånd efter covid-19.
Lärdomar inför kommande kriser
Utgångspunkten vid framtida pandemier och samhällskriser bör alltid vara att ställa om snarare än att ställa in när det gäller verksamheter som är viktiga för barns och ungas hälsa och utveckling. Insatser behöver särskilt riktas till barn i utsatta situationer och anpassas efter deras olika förutsättningar. Information som sprids under en pandemi eller en annan samhällskris behöver också vara lättillgänglig och anpassad till barn i olika åldrar. Det är också viktigt att barn har möjlighet att vara delaktiga i beslut som berör dem. Barn behöver också ha möjlighet att bearbeta sina känslor och erfarenheter under och efter en kris. Även om det i denna pandemi var relativt få barn som blev allvarligt sjuka är det inför kommande pandemier fortsatt viktigt med barnsjukvårdens pandemiberedskap.
Läs mer
Pandemins konsekvenser för barn och unga – Återrapportering av regeringsuppdraget 05359-2021
