Den 4 mars uppmärksammas Världsfetmadagen, i år med fokus på hälsofrämjande och hållbara samhällen. Samtidigt presenterar Folhälsomyndigheten en ny analys som ger ökad kunskap om utvecklingen av övervikt och fetma i Sverige över tid.
För att påverka utvecklingen av övervikt och fetma behövs hälsofrämjande och hållbara samhällen, där människor kan leva länge och med god hälsa. Det konstaterar World Obesity Federation, som står bakom Världsfetmadagen som infaller den 4 mars. Organisationen lyfter i år särskilt kopplingen mellan livsmedelssystemet och övervikt och fetma.
Folhälsomyndigheten har tidigare rapporterat om den negativa utvecklingen av övervikt och fetma som pågått i Sverige sedan 1980-talet. I en ny rapport redogörs för hur befolkningens kroppsmasseindex, BMI, fördelar sig bland vuxna i Sverige och hur det har förändrats över tid.
BMI förskjuts mot allt högre värden. Samtidigt som fetma och övervikt blir vanligare mellan 1980 och 2022, ökar befolkningens genomsnittliga BMI från 23,6 till 25,9. Förändringen mot högre BMI kan ses i alla grupper, vilket pekar på att det är samhälleliga förändringar som ligger bakom utvecklingen. Det finns även skillnader mellan olika grupper.
Förändringarna i samhället som skett under lång tid sedan 1980-talet har i stor utsträckning påverkat våra matvanor och rörelsemönster, konstateras i rapporten. Samhällsförändringarna under 2000-talet är troligtvis mer komplexa till sin karaktär, där även psykisk hälsa och stress kan ha haft betydelse för den snabba utvecklingen av fetma. Även digitaliseringen med e-tjänster för mat, och produktplacering i sociala medier, kan ha haft betydelse för våra beteenden och därmed för utvecklingen.
– Mer behöver göras för att vi ska nå det folkhälsopolitiska delmålet om ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Till exempel är vår omgivande matmiljö inte tillräckligt stödjande för att människor ska kunna göra hälsosamma val. Det påverkar hela befolkningen, säger Lena Hansson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
