Ensamheten är högre i vissa grupper av befolkningen, bland annat bland yngre och äldre personer. Det visar en kartläggning som är en del av uppdraget om ofrivillig ensamhet, och som har överlämnats till regeringen.
Folkhälsomyndigheten har sammanställt data och forskning för att belysa hur förekommande ensamhet är, vilka grupper som är mest utsatta och vilka samband som finns mellan ensamhet och hälsa. Resultatet visar att ensamheten i Sverige är störst i grupperna äldre och yngre, ensamstående, personer som har en funktionsnedsättning samt personer som står utanför arbetslivet på grund av sjukskrivning eller arbetslöshet. Bland ensamstående uppger till exempel nästan hälften av alla personer besvär av ensamhet, jämfört med var femte person av de som är sammanboende.
̶ Det påstås ibland att Sverige är det ”ensammaste landet i världen”, men att vi har fler ensamhushåll än många andra länder betyder inte automatiskt att vi i Sverige överlag känner oss mer ensamma. Ensamhet är ett vanligt problem världen över, och flera länder har tagit fram nationella strategier för att motverka det, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Ensamheten påverkar människors hälsa
Ensamhet är något vi alla upplever, och särskilt vid övergångar i livet – som när vi går ut skolan, flyttar, skiljer oss eller när någon närstående dör. Men ensamheten kan få hälsokonsekvenser om den är oönskad och varar länge. De som känner sig ensamma och de som bor själva har oftare hälsoproblem än andra, och bedömer också sin allmänna hälsa som sämre. De har även psykiska besvär i högre grad, och en högre risk för att dö i förtid.
̶ Både forskning och svenska undersökningar visar på det tydliga sambandet mellan ensamhet och ohälsa. Till exempel kan långvarig ensamhet bidra till depression och hjärt-och kärlsjukdomar. Det är oroande, och viktigt att försöka ändra på, säger Hillevi Busch.
Kartläggningen har genomförts i samverkan med Socialstyrelsen och innehåller resultat från svenska undersökningar, internationell forskning samt en beskrivning av hur myndigheter, regioner, kommuner och ideella organisationer arbetar. Kartläggningen ligger till grund för en nationell strategi för att utveckla och intensifiera arbetet med att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet, som presenteras den 1 februari 2025.
Fakta om ensamhet
Forskningen skiljer på tre olika former av ensamhet, där social ensamhet är den som det forskats mest om. Social ensamhet handlar om att ha ett för litet socialt nätverk. Emotionell ensamhet betonar att man inte har någon att anförtro sig åt, även om man har ett nätverk. Existentiell ensamhet innebär ofta en känsla av att inte kunna bli förstådd av någon alls, en avskurenhet i livet.
Läs mer
Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder – En kartläggning
