I samband med suicidpreventiva dagen den 10 september lanserar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen nytt kunskapsmaterial om stöd till efterlevande vid suicid. I en bred informationsinsats lyfts även vikten av att stödja den som mår dåligt.
Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem, och den internationella suicidpreventiva dagen som infaller den 10 september varje år uppmärksammar det viktiga arbetet med att förhindra suicid. I Sverige dör omkring 1 200 personer av suicid varje år, och därutöver dör cirka 300 personer där det är oklart om dödsorsaken är suicid eller inte. Antalet fall har varit i princip oförändrat de senaste två decennierna.
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen lanserar nu ett samlat kunskapsmaterial om efterlevandestöd. Materialet ger en överblick över området och innehåller information som kan vara användbar både i ett strategiskt utvecklingsarbete och i mötet med efterlevande. Det innehåller även ett avsnitt som kan ge praktiskt stöd i att ta fram ett länsövergripande arbetssätt för efterlevandestöd vid suicid. Materialet riktar sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma med samordnande uppgifter inom området psykisk hälsa och suicidprevention, men det kan också vara användbart för personer som i sin yrkesutövning möter efterlevande vid suicid.
̶ Att förlora en närstående i suicid leder ofta till försämrad psykisk hälsa, men det kan även leda till en ökad suicidrisk. Stöd till efterlevande vid suicid är därför en viktig del av ett suicidpreventivt arbete, och det känns bra att vi nu har ett samlat kunskapsmaterial om efterlevandestöd, säger Jenny Telander, biträdande enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Regioner och kommuner får stöd i kommunikationen
Folkhälsomyndigheten har inför den internationella suicidpreventiva dagen i år tagit fram ett material i form av affischer och inslag i sociala medier. Materialet är tänkt att spridas till allmänheten med budskap som vill uppmärksamma allas vår roll som medmänniska, och att det kan vara livsviktigt att finnas där för någon som mår dåligt. Förhoppningen är att många regioner och kommuner väljer att använda samma budskap, och att det ger en extra spridningseffekt när vi förmedlar det tillsammans.
