På WHO:s Världshepatitdag den 28:e juli uppmärksammas virala hepatiter som folkhälsohot. Dessa hepatiter orsakas av virus, och både hepatit B och C kan ge akut och kronisk sjukdom. Enligt WHO:s uppskattning känner bara en av tio till sin diagnos, därför är tillgång till testning viktigt för att nå målet om att eliminera sjukdomarna.
I dag beräknas 296 miljoner personer i världen leva med kronisk hepatit B, och 58 miljoner med kronisk hepatit C. Kronisk hepatit B och C orsakar inflammation i levern som kan leda till skrumplever och levercancer. Processen är långsam och många lever länge utan att känna till sin diagnos.
För hepatit B finns ett effektivt vaccin som skyddar mot infektion. Det finns även möjlighet till behandling som kan minska risken för sena komplikationer som skrumplever och levercancer. För hepatit C finns inget vaccin, men däremot behandling som är mycket effektiv för att bota sjukdomen.
Förekomsten varierar i världen
Både hepatit B och C smittar framförallt via blod. Förekomsten av hepatit B varierar i världen, och inom Sverige ligger smittspridningen på en låg nivå. Merparten som får diagnosen har smittats utomlands. Majoriteten som får en hepatit C-diagnos har däremot fått infektionen i Sverige och via injektion av droger med orena injektionsverktyg.
För att minska förekomsten av hepatit B och hepatit C är det viktigt att nå ut till personer som injicerar droger, till exempel genom stationära och mobila sprutbytesverksamheter. De preventiva åtgärderna underlättas också om fler aktiviteter kan erbjudas under samma tak, som testning, vård och behandling.
Det är också viktigt att fortsätta erbjuda hälsoundersökning och testning till migranter från länder där förekomsten av hepatit B och hepatit C är högre, för att vid behov kunna hänvisa vidare till vård och behandling.
Folkhälsomyndighetens arbete
Folkhälsomyndigheten stödjer det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för minskad smittspridning av hepatit B och C, som en del i WHOs globala arbete. Myndigheten följer kontinuerligt upp det epidemiologiska läget för virala hepatiter i Sverige. Folkhälsomyndigheten tog år 2019 fram ett kunskapsunderlag för att stödja nationella aktörer, regioner, kommuner och civilsamhällets organisationer i sitt arbete för att långsiktigt kunna uppnå WHO:s mål om eliminering av hepatit B och C som folkhälsohot till år 2030. Kunskapsunderlaget gör bedömningar på framförallt strategisk nivå, och föreslår utveckling av arbetet i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit B och C för riskutsatta grupper.
Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatiter i Sverige – Kunskapsunderlag, analys och bedömningar.
Folkhälsomyndigheten arbetar även långsiktigt med att förbättra den epidemiologiska och mikrobiologiska övervakningen för att bättre kunna följa Sveriges väg mot eliminering av hepatit enligt WHOs mål.
