Drygt var fjärde 6–9-åring har övervikt eller fetma, visar data från kommunerna som samlats in av Folkhälsomyndigheten. När det gäller äldre barn som ingår i undersökningen Skolbarns hälsovanor ligger förekomsten av övervikt och fetma kvar på en hög nivå bland barn 11–15 år.
För första gången presenterar Folkhälsomyndigheten data som samlats in från 161 kommuner för skolåret 2021/2022. Den visar att drygt var fjärde barn i åldern 6-9 år har fetma eller övervikt. Övervikt och fetma blir vanligare med stigande ålder. 36 procent av 9-åringarna har övervikt eller fetma, jämfört med 18 procent av 6-åringarna.
Undersökningen visar att det finns skillnader mellan könen. Cirka 24 procent av flickorna har övervikt eller fetma, jämfört med 22 procent av pojkarna. Skillnader finns även mellan kommuner.
– Utvecklingen beror på förändringar i vår sociala och fysiska miljö som påverkar människors val. Det finns fortfarande mycket okunskap och missuppfattningar om vad som kan bidra till övervikt och fetma. På grund av det riskerar individer att stigmatiseras, säger Kenisha Russell Jonsson, utredare vid Folkhälsomyndigheten.
Övervikt och fetma på hög nivå bland äldre barn
I undersökningen Skolbarns hälsovanor har Folkhälsomyndigheten även analyserat ny data över utvecklingen av övervikt och fetma bland 11–15-åringar. Förekomsten ligger kvar på en hög nivå i gruppen jämfört den senaste mätningen.
Beräkningar från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) visar att den livslånga merkostnaden för samhället för övervikt och fetma jämfört med barn med normalvikt är 4 till 7 miljarder kronor beroende på ålder.
– Övervikt och fetma i skolåldern ger samhällskostnader, men går att förebygga. Ett hälsofrämjande arbete gynnar både individen och samhället. Förhoppningen är att dessa data kan bidra till att det förs dialoger kommuner emellan kring nödvändiga åtgärder för att bromsa utvecklingen, säger Kenisha Russell Jonsson.
Fetma beror på en rad olika faktorer som kan ha olika stor betydelse för olika människor och grupper i samhället. Allt från genetik, biologi, livshändelser, levnadsvanor, stress, sömnproblem och psykisk ohälsa kan kopplas till fetma. Dessa faktorer samspelar med vår fysiska och sociala miljö, som till exempel utbud, priset på livsmedel, marknadsföring av mat och förutsättningar till fysisk aktivitet. Även sociala normer och preferenser, särskilt kring mat, påverkar. Även tillgången till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande hälso- och sjukvård spelar stor roll för att påverka utvecklingen av fetma.
Fakta
Samtliga regioner och kommuner tillfrågades om att delta i kartläggningen av övervikt och fetma bland 6–9-åringar. 165 kommuner från 21 län valde att tacka ja. Data utgörs av uppgifter från genomförda längd- och viktmätningar som skolsköterskor gjorde under läsåret 2021/2022. Efter genomförd datainsamling hade sammantaget 161 kommuner lämnat data, för ett totalt urval av 107 761 individer. Efter att ha rensat data genom att ta bort extrema värden, som barn med saknad information som kön, längd och vikt, ingick 106 345 barn i analysen, varav 51 450 (48 procent) flickor och 54 895 (52 procent) pojkar.
Data för de äldre skoleleverna kommer från undersökningen Skolbarns hälsovanor som är en enkätundersökning som fylls i under en lektionstimme. Åldersgrupperna som ingår i undersökningen är 11-, 13- och 15-åringar, och därför genomförs undersökningen i årskurserna 5, 7 och 9 i Sverige. Data baseras på medverkan från totalt 450 skolor och 4 567 elever.
