En hög andel i alla åldersgrupper i befolkningen har antikroppar mot covid-19 visar Folkhälsomyndighetens senaste stickprovsundersökning. Resultaten bedöms bero på en hög vaccinationstäckning och en fortsatt smittspridning.
I mars 2023 undersökte Folkhälsomyndigheten förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19. Överskottsblodprover samlades in i öppenvården i nio regioner. Resultaten visar att 96 procent av befolkningen hade antikroppar, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med den förra undersökningen i augusti/september 2022.
Förekomsten av antikroppar var hög i alla åldersgrupper, inklusive den nästan helt ovaccinerade åldersgruppen 0-13 år där 88 procent hade antikroppar. I de äldre åldersgrupperna, alla med hög vaccinationstäckning, var andelen med antikroppar ännu högre. I åldersgruppen 14-18 år var den 98 procent, i åldersgruppen 19-49 år 96 procent, i åldersgruppen 50-64 år 98 procent, i åldersgruppen 65-79 år 99 procent och i åldersgruppen 80-95 år nästan 100 procent.
– Hos barn är det genomgången infektion som ligger bakom den höga andelen med antikroppar. I övriga åldersgrupper har de fortsatta vaccinationerna och påfyllnadsdoserna bidragit till den höga antikroppsförekomsten. Skyddet avtar dock med tiden och det är därför fortsatt viktigt att ta de påfyllnadsdoser som rekommenderas, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Vaccination mot covid-19 medför begränsat skydd mot att bli smittad men ger framför allt ett bra skydd mot allvarlig sjukdom. Barn blir sällan allvarligt sjuka i covid-19 och de flesta barn och unga rekommenderas därför inte vaccination.
Folkhälsomyndigheten genomför återkommande så kallade seroepidemiologiska undersökningar i befolkningen där förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 analyseras. Syftet med undersökningarna är att uppskatta hur stor andel i befolkningen som antingen har haft infektionen och/eller är vaccinerade och därmed löper mindre risk att få allvarlig covid-19.
