WHO bedömer att covid-19 inte längre uppfyller villkoren för att betraktas som ett internationellt akut hot mot människors hälsa (PHEIC). Detta meddelade WHO den 5 maj efter möte med den rådgivande expertkommittén. Det akuta läget avslutas därmed, och övergår i ett mer långsiktigt arbete för att sjukdomens konsekvenser ska hanteras effektivt.
WHO:s beslut innebär att covid-19 inte längre betraktas som ett akut hot mot människor i samma omfattning som tidigare, på engelska kallat Public Health Emergency of International Concern (PHEIC), WHO:s högsta varningsnivå.
Beslutet kommer från generalsekreterare dr Tedros Adhanom Ghebreyesus efter ett möte med WHO:s rådgivande expertkommitté för covid-19, IHR. WHO kommer att meddela stående rekommendationer framåt för att upprätthålla kontrollen av sjukdomen.
För den svenska befolkningens del får beslutet inga konsekvenser, men innebär en avslutning på en drygt tre år lång global akut smittskyddsberedskap.
– Det är ett befogat beslut utifrån att det nu globalt finns en grundimmunitet mot covid-19, och vi vet att de nya virusvarianterna har varit mildare. Vi har vacciner som ger ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död och det finns både antiviraler och andra behandlingsstrategier etablerade, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten.
Det var den 30 januari 2020 som WHO kategoriserade covid-19 som PHEIC.
I Sverige fortsätter Folkhälsomyndigheten att ta fram rekommendationer för vaccination mot covid-19, utifrån en behovsbedömning som vilar på vetenskaplig grund.
– Närmast är det personer som är 80 år och äldre samt de i riskgrupp som rekommenderas en påfyllnadsdos innan sommararen, säger Karin Tegmark Wisell.
Folkhälsomyndigheten har noga följt de utvärderingar och studier som gjorts av pandemin. I Sverige har smittskyddsåtgärderna för den enskilde byggt på frivillighet och följsamheten har genomgående varit mycket god. Det har räddat liv och förebyggt fall av allvarlig sjukdom.
Det är framöver viktigt att fortsatt övervaka utvecklingen av sjukdomen och följa forskning och studier som rör pandemin. Sjukvården behöver också ha möjlighet att fortsätta arbeta med att förebygga, påvisa och ge vård samt behandling av post-covid.
– Nu behövs mer långsiktiga insatser, och vi utvecklar vår beredskap inför framtida pandemier. När vi nu tittar framåt behöver vi säkerställa att alla i befolkningen har lika möjligheter till en god hälsa även under en pandemi. Det behövs en bättre beredskap och förebyggande insatser, inte minst i de delar av samhället som drabbats hårdast under pandemin, säger Karin Tegmark Wisell.
